the mint & vintage diary

En mycket bättre recension av Whyred

2012-02-01T10:00:00.000Z

hittar du här.
Mitt försök till att recensera blev rätt kortfattat och när jag läste Madeleine Levys version på Bon.se så insåg jag att ganska mycket går förlorat när man bara utgår från bild och film. Som till exempel stämning och designerns egen presentation (I det här fallet Roland hjorts då).

Jag håller med Levy i tron på Creepern som höstens sko. Den har figurerat i utkanterna av modet ett bra tag nu (Setts på Susiebubble, Weekday (i och för sig tveksamt om man kan kalla dem för utkanter, men i alla fall mer gatumode än runway) ) och jag tror att det är dags för ett större genomslag. Jag bygger denna tro på det enkla faktum att jag själv ä sugen på ett par och min smak brukar (trots att jag kanske helst inte vill kännas vid det) vara ganska allmän.

bilden har jag stulit från Stylegal som den 30e oktober 2011 blev sugen på creepers.

Whyred aw2012 - En kort recension

2012-01-31T13:09:00.001Z

Bilder från Rodeo.net foto: Beata Cervin

Jag tänkte försöka mig på att recensera veckans visningar. Eftersom jag inte är på plats själv utgår jag från visningsvideos på www.Bon.se och bilder från Rodeo.net

Först ut är Whyred:

Whyred har förlorat sin damdesigner - Behnaz Aram (som gått till H&M) - och det märks tyvärr. Kollektionen är delvis typisk "Whyredsk"med tydliga influenser från ett brittisk 60-tal, så som klassiska creepers på fötterna, långt hår med mittbena eller tung lugg, skräddade ankelkorta byxor och strama halvlånga rockar. Det är snyggt och bärbart med en intellektuell känsla, men jag saknar den färgfiness och sensibilitet som jag tror att Behnaz Aram stått för i de senaste kollektionerna.

Inspirationen till kollektionen är enligt Rodeo.net en mystisk murrig skog. Och färgvalen är onekligen murriga. En vacker klarröd nyans sticker ut bland svart och någon slags lerbrun. Hade jag haft butik och varit inköpare hade jag definitivt satsat på den röda koftan.

Mode"veckan" är igång

2012-01-31T09:52:00.000Z

och jag bevakar på avstånd. Sen butiken stängdes har inbjudningarna blivit allt färre för varje år och i år blev det just ingenting. Jag har inte funderat så mycket på det men nu saknar jag det verkligen. Det är något speciellt med stämningen. Förväntan inför vad som skall visas. Förhoppningen om att bli överraskad och inspirerad. Att få uppleva ett modeögonblick. Det är svårt att beskriva men jag tycker att det finns ögonblick som liksom fastnar. När jag ser något som jag verkligen gillar, eller som tilltalar mig på något annat sätt (det är inte alltid ett gillande från början) så kapslar jag in ögonblicket och sparar det någonstans i huvudet för att inkorporera det med min egen person. Något som får mig att gå igång, att börja tänka i nya banor kring kläder, färger och fomer. Det är sådant jag hoppas på när jag står där och trängs med alla fashionistor. Och sen är ju själva folkspaningen oslagbar. Det blir ofta en närmast komisk effekt när så många modemänniskor syns på ett och samma ställe. Alla dessa personer som vanligtvis en och en sticker ut blir under modeveckan en massa. Den som då sticker ut är den med minst extravaganta kläder. Även om det just i Stockholm brukar vara rätt svart. Men klackarna är alltid höga och med klackhöjd medföljer en förhöjd känsla av power (inte makt utan mer kraft fast som en blandning av de båda, därför passar engelskan power bättre). Alla spanar på alla och försöker dölja sin självmedvetenhet.

Det är kul, det är glamouröst (man får ofta bubbel) och jag förstår att det lockar så många.

Men det kan också vara som att kastas tillbaka till högstadiet med dess hierarkier och maktobalanser. Det är väldigt tydligt vilka som räknas och inte. Blickar scannar snabbt och vant av din klädsel och det som kändes som en lite vågad och riktigt snygg outfit när hemmet lämnades kan snabbt börja klia och skava. Det är så himla lätt att känna sig "fel", bland alla de här människorna som jobbar med att vara "rätt".

Och där är den, den negativa sidan av modet, som alltid ligger och lurar runt hörnet. När mode blir ångest och otillräcklighet istället för kreativitet och lust. När plaggen du valt får dig att känna dig mindre värd, mindre snygg, mindre bra istället för att förhöja din självkänsla. Det händer när man börjar jämföra sig med andra. Och ingenstans finns det så många snygga människor att jämföra sig med som under en visning under en modevecka. Lösningen? Jämför dig inte med andra. Ett gott självförtroende gör vilka kläder som helst snygga. Så är det faktiskt.

Embroderie Artwork by Laura McKellar

2012-01-30T20:25:00.000Z

Under kvällens inspirationsletande på internätet fann jag de här broderie-illustrationerna och kände att jag måste dela med mig. Det är Laura McKellar som gjort dem.

Sköna söndag

2012-01-29T10:15:00.001Z

Vårlängtan -Christopher Kane

Mer Kane
- Posted using BlogPress from my iPhone

En väldigt vanlig dag

2012-01-26T16:42:00.001Z

Idag har jag varit hemma med två förkylda och väldigt gnälliga tjejer. Ulltröjan och gröna kjolen hade jag i måndags.

Äppelbrosch

Och utanpå en gammal och väldigt sliten vintagepäls och fuskleopälshalsduk.

Det blev lite pulkaåkning idag i alla fall. Förutsatt att Hedda fick ha sin Hello Kittykeps på sig. Och sitta fram på pulkan.

Totte fick lite sällskap också.

Tack för idag!

Posted using BlogPress from my iPhone

Bomberjacka -nej tack

2012-01-19T08:58:00.001Z

Det sägs att man aldrig ska säga aldrig men när det gäller det enligt Elle klassiska plagget Bomberjackan är jag ganska säker på att ett aldrig i livet är på sin plats.

Minnena från vissa av högstadiets klasskamraters flirtande med nynazismen är allt för tydligt. Deras Uniform bestod då av rakat huvud, svart eller blå bomberjacka i exakt samma modell som på bilden från Elle ovan, kamouflagebyxor och Dr Martens med stålhättor. Stålhättor, inte för att skydda tårna mot tunga föremål, utan för att ge största möjliga skada vid sparkar, eller i alla fall ge intrycket av att vara en person som gick ut på kvällarna och slog ned invandrare. En stil med sitt ursprung hos Brittiska skinheads. En subkultur som uppstod på 60-talet och från början inte hade något med rasism att göra.

När något blir mode försvinner sådana här betydelser, vilket på sätt och är positivt. Plagget blir estetik och kopplingen till eventuella nazikulturer försvinner. Det är bra att man återtar plagg och symboler, inte låter hatiska grupper ha ensamrätt.

Men för mig är kopplingen till hat alldeles för stark. Jag kommer aldrig kunna tycka att bomberjackan är snygg.

using BlogPress from my iPhone

Kläddagboken - Kulturkoftan

2012-01-18T10:53:00.000Z

Gårdagens kläder:

Jag gillar ju prydliga klänningar med den just nu oerhört populära kragmodellen "peter-pan-krage". Det vill säga en ganska stor (kan vara mindre också tror jag) med karakteristiskt rundade hörn. En flickskolekrage helt enkelt. Nu är ju inte jag någon flickskoleflicka. Jag går i och för sig i skolan men flicktiden måste nog ses som över. Jag är ju 30 år och har två barn. Så för att balansera den där flickigheten så måste resten vara av det lite grövre slaget. (Jag är i och för sig helt för att man klär sig som en flicka hela livet) Dr martens är de perfekta skodonen för detta ändamål. Jag har plockat fram mina gamla från 1996 (ca) och trivs numera med deras klumpighet.

Koftan är ett av få mellandagsreafynd (fynd med tanke på vad den kostat i alla fall). Den är väldigt ullig och luddig och härlig. (lite väl ullig visade det sig senare när jag min klänning, min nya duffelcape och mina ögon var fyllda av små små trådar...)Mitt första plagg från danska Malene Birger. Inget märke jag känner att jag identifierar mig med men just den här koftan blev jag väldigt förtjust i.

På föreläsning igår kom begreppet "Kulturkofta" på tal. En kulturkofta är enligt Språkrådet:

" en person som är intresserad av kultur. Uttrycket tycks användas både positivt eller neutralt om belästa, konstintresserade, intellektuella och som invektiv om kulturkonservativa, opportuna kulturpersonligheter som tillhör medelklassen och etablissemanget. "

Jag antar att ordet kommer från att den här gruppen människor har en förkärlek till koftor som klädesplagg. Och där satt jag på nästförsta raden i aulan, på en föreläsning på Kulturvetarprogrammert, iklädd min nya luddiga (kultur)-kofta och trodde att jag var lite unik.

Should i stay or should i go?

2012-01-17T21:33:00.000Z

Egentligen har jag nog redan bestämt mig. Det har varit minst sagt dåligt med bloggandet den senaste månaden, eller snarare året. Eller är det kanske till och med åren? Har jag någonsin varit en flitig bloggare? Tror inte det. Jag har liksom aldrig kunnat bestämma mig för vad jag skall gör av den. Jag började ju för att kommunicera med butikens kunder. Visa nyheter och ge en inblick i arbetet bakom. När butiken lades ned ville jag behålla namnet och domänen för att eventuellt i framtiden göra något av det. Bloggen blev ett sätt att hålla Mint & Vintage, oavsett vad det skall bli av det, i liv.

Jag har ofta en massa idéer, men sen ändrar jag mig och så blir det liksom ingenting. Är rädd för att vara för privat, och blir opersonlig istället. Eller så försöker jag vara personlig och blir för privat. Men främst har jag inte hunnit. Är det något man inte har med två små barn under tre år så är det tid. Man springer fram och tillbaka mellan kök, toa, torkar spill på golvet och sopar lego. Det händer liksom alltid något. Och så vill man ju leka, läsa och vara en bra förälder också. När kvällen kommer och de små förhoppningsvis susar sött i sina sängar så är man (jag då alltså) så trött att jag knappt orkar läsa en rad, än mindre skriva något genomtänkt. (Och det där som någon skrev någonstans att folk blir mer negativa på twitter på kvällen, stämmer verkligen in på mig.) Så det blir ingenting. Så jag tänkte lägga av. Fokusera på mina återupptagna universitetsstudier (läser kulturvetarprogrammet) och på att försöka försörja mig som frilansjournalist.

Men...i och med att jag börjat plugga igen så har Agnes börjat på dagis. Tack och lov för dagis! (missförstå mig inte, jag älskar så klart att vara med mina barn, men jag gillar också att göra annat, som att tänka läsa och skriva och det är väldigt svårt när man är mammaledig (vet att Kajsa Ingemarsson skrev en bok under sin mammaledighet men för mer normal(in)produktiva människor som jag själv är det liksom fullt upp), så är det bara). Men nu känner jag hur jag börjar bli mig själv lite mer igen. Inte "bara" mamma-Anna. Plötsligt finns det lite tid att fundera över saker som att det är lite underligt att Prada och Louis Vuittons kollektioner så ofta är synkade i stil, att Dr Martens är mycket vanligare i Göteborg än i Stockholm, att min egen garderob svämmar över av oanvändbara plagg som jag köpt för någon som är jag fast som lever ett helt annat liv, i en helt annan kropp, och annat livsviktigt.

Så..

Jag fortsätter nog ett tag till. Tar nya tag. Ni vet, nystart på det nya året. 2012 skall (liksom 2011, 2010, 2009 etc.)bli året då jag blir framgångsrik och vältränad,-)

Jag fiskar inte efter beröm men lämna gärna en kommentar om du tycker att något med bloggen är bra eller dåligt.

Basar Under

2012-01-16T08:51:00.000Z

Det kom et mail om ett nytt koncept:

"Idag presenterar vi äntligen vårt nya koncept. Under hösten/vintern 2011 har vi arbetat hårt för att skapa ett kollektivt basar under, som nu anordnas tillsammans med flera nya aktörer. Vi har fått ihop ett gäng brinnande, drivna och erfarna människor och satt ihop ett helt nytt upplägg. Basaren är från och med i Februari en föränderlig marknad där den ena helgen inte är den andra lik. Vi är stolta att nu presentera upplägget. Läs mer om varje enskild basar här på hemsidan under fliken ”om oss”. "

Original Style Första lördagen i månaden huserar vintagemarknaden – Originalstyle på basaren. Här samlas stadens bästa vintage för såväl inbitna entusiaster som för den som vill ha något extra unikt, Härlig stämning och enastående plagg. Start 4 feb!

Kontakt: info@kellermanvintage.com

Konstbazar Andra helgen i månaden är det en enda stor konstbazar på Basar Under. Ett tjugotal konstnärer, illustratörer, fotografer och skulptörer kommer att ställa ut och sälja sin konst på plats. Start 11-12 feb.

Kontakt: artforce11@gmail.com

Bargain Marketär kombinationen av kläder och klubb miljötänk och återbruk står på agendan. Låt dig inspireras av människorna här, skaffa dig en ny garderob och dansa in ditt fynd till en dj-akt. Bargain Market arrangeras var tredje helg i månaden, med start 18-19 feb.

Kontakt: info@bargainmarket.se

Lokal78 är en plattform för kreativitet. En plats för dig att inspireras, knyta nya kontakter och utveckla intressen. Genom utställningar, workshops och spelningar erbjuder Lokal 78 dig att både delta och uppleva. Tredje fredagen i månaden, med start 17 feb.

Kontakt: frida.vega.salomonsson@gmail.com

Feedmybaby Designmarket är en skön, avslappnad mötesplats med annorlunda uttryck, musikakter och nyskapande design. Anordnas fjärde helgen i månaden. Start 25-26 feb.

Kontakt: feedmybaby@gmail.com

Feedmybaby Event

basarunder.com

Visst verkar det intressant?!

2012-01-09T19:13:00.001Z

Min julklapp!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Jullov

2011-12-21T16:33:00.001Z

Är på plats i Småland inför julfirande med tjocka släkten, med tanke på mängden mat som bärs hem dagligen kommer uttrycket snart stämma även bokstavligt.

Det kom lite snö men sen försvann den.

Barnen leker med varandra och sina kusiner och allt som tillhör modevärlden känns väldigt långt bort. Här handlar vardagen om mat, lek, pyssel och inhandlande av julklappar och mer mat.

Jag försöker att inte helt falla ned i mysträsket och ändå klä mig lite fint. Idag i mina favoriter uppifrån och ned. Har plockat fram mina Dr Martens från 1995. Känns kul att kunna använda något som jag haft så länge. Då, när jag gick på högstadiet var det helt otänkbart att ha nätta skor. Sulan skulle vara traktoraktig och ju klumpigare skor desto bättre. Dagens docs har tunnare sulor och det har tagit ett par år för mig att känna mig redo för dessa.

Jag köpte dem i London och var sjukt nöjd.

Mörkgrönt nagelack har jag inte heller haft sedan dess.

Annars var det jag ville säga idag att jag har fullt upp med familjevardagen och få tankar på mode och bloggande.

God jul!

-Posted using BlogPress from my iPhone

Vintageshopping och magasinläsning

2011-12-10T17:33:00.001Z

Iklädd paisleyklänning från Monki och vintagekofta åkte jag häromdagen till mitt favoritshoppingcenter Skärholmen.

Favorit för att här, utöver alla bekvämlughetsfaciliteter som en mamma med två små barn suktar efter, även finns En stor Myrornasbutik. Och en mycket bra sådan. Jag brukar alltid fynda.

Blev inget till mig men två väldigt fina tröjor till barnen. Har letat länge efter en klassisk fiskar/pippi-tröja till Hedda. Den här var jättefin, mycket nöjd. Och den lilla vita dubbelknäppta är virkad och passar Agnes. Mycket söt.

Jag fick en tidning. Rekommenderas. Intressant intervju med Tyra Banks som ger en lite annorlunda bild jämfört med Top Model Tyra. Gillar I Love you magazine för att man alltid känner sig lite stärkt efter att ha läst den. Till skillnad från en del andra magasin som snarare ger ångest...

En annan outfit. Vintagekjol Cos-kofta och hemmavirkad krage. T-shirt från Splendid (från mitt första inköp till butiken, alltså 6 år gammal. Grym kvalite.)

Nu måste jag göra något åt min garderob...

-Posted using BlogPress from my iPhone

Style diary

2011-12-06T15:17:00.001Z

Spetsskjorta och vintagekifta med broderier på.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Vinterspets och stickat

2011-12-05T12:13:00.000Z

Inspirerad av Louis Vuittons spetskreationer i vår rotade jag fram en klänning som jag köpte i Reykjavik för två somrar sedan. Den är vintage och från butiken Rokk & Rosir som jag verkligen vill rekommendera till alla som besöker den Isländska huvudstaden. Koftan har jag nästan varje dag, den är brun, stor och skön, från COS. Och så vinröda strumpbyxor och bruna herrskor eller bruna kängor på fötterna. Som alltid blir min näsa röd när det är kallt ute.

Gillar kombinationen av skir spets och grovt stickat. Romantisk grunge.

Den här bloggposten innehåller nötkräm

2011-12-05T11:41:00.000Z

UNICEF/Pelle Bergström

Tre påsar nötkräm om dagen är allt som krävs för att ett barn som lider av undernäring ska kunna överleva.

Den här bloggposten innebär att re:member skänker sex påsar av den nötkräm som UNICEF använder vid behandling av undernärda barn.

Varje dag dör 21 000 barn under fem års ålder. De flesta barnen dör av näringsbrist, diarré eller andra sjukdomar. De dör av orsaker som med enkla medel skulle kunna förebyggas. Det som saknas är vaccin, medicin, rent vatten och näringsriktig mat. Saker som UNICEF kan leverera.

Den här bloggposten är mitt sätt bidra.

Har du också en blogg och vill göra något viktigt i jul? Hämta bloggmaterial här! Tillsammans räddar vi barns liv.

Ps. Vill du köpa fältprodukterna som räddar barns liv, besök UNICEFs gåvoshop. Du kan välja ett snyggt gåvobevis designat av bland annat Tove Styrke eller Elsa Billgren att ge bort i julklapp.

SPETS I VÅR

2011-12-05T09:57:00.000Z

Första riktigt frostiga morgonen idag. Fick skrapa alla rutor på bilen. Långt kvar till våren. Men i vår tänker jag låts mig inspireras av Louis Vuittons spetsar och spetskragar. Vill blanda olika spetstyger med varandra. Funkar ju nu direkt också, med strumpbyxor och kofta till. jag tänker bruna och beiga färger. brun kofta, beiga strumpbyxor och så vit spets.

bild: Style.com

Nu är jag klar med fortsättningskursen i praktisk journalistik på Poppius och förhoppningsvis blir det lite mer tid till att blogga. Om Agnes går med på det vill säga...Just nu står hon brevid mig och försöker flytta mina händer från tangentbordet. Jag har lekt med henne i en timma så det är inte så synd om henne. Hon är inte helt nonchalerad till förmån för mammas datoranvändande.

Om du funderar på att plugga journalistik kan jag verkligen rekommendera Poppius. Skolan är Sveriges äldsta journalistskola och välrenommerad. Alla lärare är yrkesverksamma journalister vilket innebär att utbildningen blir väldigt verklighetsförankrade. Och så är det en trevlig skola med bra stämning. I och med att utbidlningarna är på deltid och ofta kvällstid, för att passa folk som har jobb, så är klasserna väldigt blandade åldersmässigt. Vilket alltid är en fördel. Men det bästa är att de är så praktiskt inriktade. Det är bara pang på, rakt ut och jobba. Man tvingas släppa all prestationsångest och bara leverera. Har man lite arbetslivserfarenhet eller har pluggat andra ämnen så är det perfekt.

Min plan är nu att börja frilansa, inom kultur och mode. Jag skriver också gärna för webben, för butiker och liknande. Så har du ett uppdrag så finns jag här;-) Och jag är inte dyr så här i början. Vill bara komma igång...

Så mammaplikten kallar.

Julen är här...

2011-12-02T15:50:00.001Z

Idag har jag tagit fram julklänningen. Och köpt juliga nagellack.

Tänkte ta en bild nu när jag målat med det gröna, men mina händer och nagelband var inte uppvisningsmaterial. Nariga och fnasiga är bara förnamnet. Måste sluta diska;)

- Posted using BlogPress from my iPhone

Och en till...

2011-12-01T18:26:00.000Z

När jag ändå är igång och stjäler...här kommer en till inspirerande kvinna.

Jag önskar att jag passade i sådana där glasögon men det verkar vara något fel på mina proportioner. Det blir alltid för mycket glasögon ovanför ögonbrynen. ser helkonstigt ut. Antingen är det mina ögonbryn som sitter för lågt, eller så sitter öronen för högt....

Instagramkärlek och en stöld

2011-12-01T18:21:00.000Z

Jag hoppar alltid på allt nytt. Gillar att testa. Men tröttnar ganska snabbt. Är själv förvånad att jag lyckats hålla liv, om än knappt stundtals, i den här bloggen. Just nu tillbringar jag dock min mesta fritid (och själ av annan tid) på Instagram. (Vad jag förstår endast tillgängligt via Iphone eller Ipad) Gillar att man snabbt kan lägga upp en bild med liten kommentar och att man kan följa personer som bor på andra sidan jorden och se bilder från deras vardag. Folk som är duktiga fotografer eller som har en skön stil. Som gillar vintage lika mycket som jag eller som är ute och rider i norska skogar hela dagarna. Är du också fast så följ mig gärna Mintanna heter jag. Många av bilderna hamnar ju här också i och för sig, men absolut inte alla.

och så stölden...det var längesedan jag lånade en bild av The great Sartorialist, men när jag såg den här så kände jag att precis sådär vill jag klä mig i vår. Fin färg- och mönsterkombo.

Leopard autumn

2011-11-27T14:55:00.001Z

Today: vintage leopard skirt, brown knitted cardigan from COS and brown tights.

Another day: vintage leo cardigan vintage pink skirt.

Empy house and car near out house.

Its getting darker.

New favourite vintage blouse.

Flower pot.

Rainy roadtrip

2011-11-27T14:43:00.001Z

- Posted using BlogPress from my iPhone

The hipster girl dress up play

2011-11-24T17:24:00.000Z

Virituella klippdockor är alltid kul. Särskilt om de går under namnet The hipster girl...

Här är jag.

En bild i stället för tusen ord

2011-11-21T19:48:00.000Z

Läste i tidningen för ett tag sedan att människor som twittrar tenderar att bli mer negativa ju längre dagen går. Jag känner verkligen igen mig. Också en anledning till att jag inte bloggar så mycket. Det är bara på kvällen jag har tid och då är jag inte så himla glad för jag är så trött, och inläggen blir därefter.

Så mycket enklare då att bara dela med sig av lite fina bilder.

Sophie Vlaming By Bahrat Sikka For Marie Claire Italia December 2011

hej

2011-11-21T18:42:00.000Z

Hallå där. Min mamma frågade idag lite försiktigt om det kanske var så att det eventuellt var något fel på servern eller liknande eller om jag bara helt enkelt inte hade haft tid att blogga den senaste tiden.( Hon hade varit inne och kollat och sett att inlägget med den där leopardkragen fooortfarande låg överst.) Svaret är det senare. Fast tidsbrist är inte hela sanningen. Brist på engagemang och inspiration är lika starka skäl till min bloggfrånvaro. Och så detta med hjärnan som inte riktigt fungerar. Det är ju allmänt känt att man blir lite spånig av att ha bebis, amma, inte sova hela nätter och så vidare. Nu är Agnes snart ett år och jag har slutat amma, får oftast sova hela natten, om än en kort natt, men ändå. Men jag kan fortfarande inte riktigt tänka. Det är som att det är ludd kring synapserna. Tjock dimma i hjärnan som hindrar klara tankar. Jag har svårt att fokusera och koncentrera mig. Väldigt jobbigt när man pluggar journalistik och skall försöka skriva sammanhängande texter.

Får dela lite bilder istället. Rekommenderar Vogue UK's decembernummer. Tim Walker är ju min favoritfotograf alltid.

Leopardkrage

2011-11-05T20:10:00.000Z

Har höstlov i Småland. Tänker ovanligt lite på kläder men blev förtjust i marinblå kofta med leopardkrage, från ASOS via Refinery29. Kan man ju fixa själv kanske... Fint med skinnkjol till. Köpte en ljusbrun mockakjol på Röda korset i Växjö igår. Fast den här röda var ju snyggare;-)

Fint med höst

2011-10-27T11:47:00.001+01:00

Jag promenerar

Det har varit fina och soliga dagar.

Även sånt som är fult kan se fint ut .

Naturromantik 1

Fina filten

Kan man ha som sjal.

Klär mig i samma färg som löven.

Naturromantik 2

Kollar in Turner Monet och Twombly på Moderna

Autumn heter denna tavla av Twombly.

Trivs i min kappa.

Posted using BlogPress from my iPhone

A handy tip for the easily destracted

2011-10-20T12:11:00.000+01:00

När jag ändå är inne på att tipsa om bra saker på NOWNESS så måste jag dela med mig av den här. Min ständiga förebild Miranda July har gjort en ny film The Future. Här är ett klipp specialgjort för NOWNESS inspirerat av nya filmen.

A handy tip for the easily destracted.

Miranda July: The Future on Nowness.com.

Tavi hjärta Lula

2011-10-20T11:32:00.000+01:00

Alla fans av Tavi och Leith Clark klicka här.

I min fantasi

2011-10-18T11:30:00.001+01:00

Jag gillar min leopardkjol väldigt mycket. Passar till allt. Den är en avklippt och numera även fållad vintagekjol i 80-talsmodell.

Även blusen är vintage. Tröjan är från H&M och skönt vid i formen.

Jag är också väldigt förtjust i min 69-talskappa. Finns många liknande i butikerna nu, men inget slår ju originalet.

Häromdagen besökte jag fina butiken Sara Clausin på Bondegatan och föll för dessa skodon från Chie Mihara. Snygga och otroligt sköna. Ca 2500...

Blev också smått förälskad i denna stickade klänning från Ivana Helsinki, finns hos Kunnigunda.

Och så jag städat garderoben och insett att jag verkligen inte behöver ett endaste plagg till. Men fantisera kan man ju...
- Posted using BlogPress from my iPhone

Finskor

2011-10-17T20:39:00.000+01:00

Fina återuppväckta franska märket Carven har gjort skor tillsammans med Robert Clergerie som man gärna vill ha på sig när man går till skolan. Man kan köpa här till exempel.

Love yourself

2011-10-17T12:05:00.002+01:00

I väntan på nästa nummer postar jag I Love you magazines manifest eftersom det kan vara bra att bli påmind om att tycka om sig själv.

WOMEN ARE BEAUTIFUL
WOMEN ARE SEXY
WOMEN ARE CLEVER AND INTELLIGENT
LIFE IS CHANGE. CHANGE IS GOOD.
FASHION IS THE DISPLAY OF CHANGE
LIFE IS IRREGULAR.
LIFE HAPPENS QUICKLY,BUT NOT ALWAYS.
TODAY'S COMMUNICATION GETS FASTER
TODAY'S COMMUNICATION GETS
MORE PERSONAL.
FASHION HAPPENS EVERY MORNING.
THIS (MAGAZINE) IS TO HELP YOU
STAY INSPIRED.
...IS TO KEEP YOU INSPIRED AND LOVE YOU(RSELF)

Baksidan på senaste numret

Carin Wester samarbetar med Urban Outfitters

2011-10-10T19:53:00.004+01:00

I fredags släpptes Carin Westers kollektion CW by Carin Wester som är ett samarbete med Urban Outfitters. Kollektionen som kan köpas på hemsidan, är döpt till "The Lullaby" och är inspirerad av Roman Polanskis film Rosemarys baby från 1968.

Filmen med Mia Farrow i huvudrollen (någon gång i livet skall jag ha den där frisyren) är från 1968 men utspelas på tidiga 60-talet, därför är plaggen i filmen mer mod än hippie.
Carin Westers kollektion är ju inte inspirerad av enbart kläderna i filmen utan av filmen som helhet, som jag förstår det. Men den innehåller verkligen mycket 60-tal. A-linjeformade klänningar och kappor, fina små kragar och vida byxor. Och jag gillar det så klart väldigt mycket. Är extremt lättflirtad när det gäller 60-talsinfluerade plagg. Kollektionen är överlag betydligt mer lättillgänglig, eller mainstream jämfört med Carin Westers egna linje, men utan att förlora Carins egna och varma känsla. Eller? Vid närmare eftertanke hade jag nog egentligen önskat lite mer raffinemang á la Carin Wester. Något oväntat. Klänningen ovan som jag verkligen verkligen gillar kunde haft en oväntat detalj någonstans som avslöjar att det är Carin Wester som är avsändaren. Nu skulle den i princip kunna komma från vilket märke som helst. Samma sak med kappan, som jag också verkligen gillar, men som inte är så särskilt speciell egentligen. Skorna däremot känns originella och inte lika "kopierade" från 60-talet. vad som också känns nytt och snyggt är färgvalen. Petrolgrönt kan i fel nyans vara rikitigt "räligt" som man säger i Skåne. Här ser det fint ut. Och fuschia, kan aldrig bli fel.

Trots lite lätt kritik väcker nästan alla plagg ha-begär, mina favoriter syns ovan, och det är väl det som är meningen i ett sådant här samarbete. Blir nog till att besöka Urban eller CW för att klämma, känna och prova.

Byxorna...jag älskar ju den där modellen, vida ben och hög midja. Men den är extremt icke-kompatibel med den kroppen som fött barn. Det börjar ju bli ett bra tag sedan nu, 10 månader men magen den är ju inte riktigt vad den varit tyvärr. Det är inte bara det att det är svårt att knäppa byxor i midjan, det är så fruktansvärt obehagligt med allt som sitter åt. Tidigare, före barnen, hade jag inga problem med lite söm-märken kring höften, nu blir jag svettig av bara tanken på att inte kunna andas helt fritt. Och det är väl sunt egentligen. Varför skall man klämma i sig i kläder som inte passar?

Bonjour tristesse

2011-10-09T20:24:00.002+01:00

(skrev detta för ett tag sedan men blev som vanligt avbruten av barn innan jag hann klart. Eftersom texten ändå var rätt lång ville jag inte förpassa den till den överfulla drafts-foldern utan postar nu istället, veckor senare)

Jag är föräldraledig. Mellan nio och tre på dagarna är Hedda på dagis, jag och Agnes har dagen för oss själva. Vi bor i hus med mycket natur runt omkring. Det är tidig höst och fint väder, man borde vara ute hela tiden. Men jag tröttnar.

Tröttnar väldigt snabbt på att vara inne. På sisyfosarbetet vid diskbänken. Så fort en måltid är över måste man skölja, ställa in i diskmaskinen, torka av, sopa golvet ( Agnes är nio månader och merparten av hennes måltider hamnar på golvet) och ställa in i skåpen. Låter ju inte så märkvärdigt men ibland känns detta som ett oöverstigligt berg av tristess. Vi går ut, går en promenad. Träffar ingen för alla är på sina fina jobb i stan. Kollar lite på de senaste husbyggena och filosoferar över människans kamp mot naturen och vice versa. ( senaste dagarna har det sprängts och borrats något vansinnigt, människan låter minsann inte ett litet berg stoppa henne när hon hittat en tomt att bebygga i detta attraktiva barnvänliga natursköna område nära både stad och vatten). Tröttnar ganska snabbt på att vara ute också.

Mellan nio och tre, det är sex timmar, man borde ju hinna med en hel del. Jag tänker att jag skall passa på att gå på museer, gallerier och annat inspirerande nu medan Agnes fortfarande är relativt nöjd i vagnen, men det är så svårt att ta sig för. Så jag gör vad jag brukar göra när jag inte har någon fantasi eller initiativkraft, jag åker till Nacka Forum...

Där finns mat, toaletter, affärer, folk att titta på, allt vi behöver. Det är så lättillgängligt. Bara att köra in bilen i parkeringsgaraget kliva ur och rakt in i härligheten. Och inte behöver man bekymra sig om en regnskur eller två. Här inne är man skyddad.

Vi strosar runt. Agnes blickar nyfiket omkring sig, flirtar hej vilt med tanter och gubbar som också upptäckt köpcentrats funktion som modern fritidsgård för pensionärer, förämdralediga och andra dagdrivare. Jag köper en tidning på press-stop ( ojojoj många pengar hamnar i deras kassa) som jag tänker läsa under lunchen. Jag har fortfarande inte fattat att det inte är någon ide att ha lektyr till bordet eftersom Agnes inte riktigt finner sig i att bli nonchalerad på det sättet, vilket så klart är helt i sin ordning då det ju faktiskt är för hennes skull som jag inte jobbar. Köper ändå senaste numret av Vogue för att kunna drömma mig bort vid annat tillfälle.

Kollar i affärerna, ni vet, de vanliga som finns i alla köpcentran och gallerior i landet. Överallt ungefär samma plagg. I höst är det mycket 60-talsretro. Fina fast extremt tunna och skrynkliga blusar med kragar, A-linjeformade klänningar i polyester och kjolar med rynkig fåll knöhöga stövlar i plast och fina kappor med redan i butiken avskavda guldknappar och på Zara kan man köpa sig en hel Celinelook som inte passar. Ormskinns boots med liteför hög klack eller totalt opraktiska men väldigt söta barnkläder. Inspirationen uteblir. Allt känns så sunkigt. Kläder i massor men ingen glädje. Jag vet ju att om jag köper något så kommer ju just det plagget antagligen bli uppskattat och trivas fint i min egna garderob men just där i affären känns allt bara så futtigt, opersonligt och billigt i ordets mer negativa bemärkelse. Tusentals plagg som producerats till minsta möjliga kostnad för att snabbt säljas, bäras ett par gånger ochsedan förvisas som förra årets trend.

Jag provar ändå.

En hjärtblus som är för trång i ärmarna och med tanke på att det är 100% polyester och att jag faktiskt svettas lite ibland går den bort.

En annan söt blus, men den där färgen är endast fin i teorin och kanske på andra, jag ser till och med glåmigare ut än jag känner mig.

En mysig höstkofta då, måste ju bli välanvänd. Lappar på armbågarna är fint men 73% acryl. Den har den där torra sträva känslan som acryl har och jag ser framför mig hur den kommer att bli väldigt noppig inom kort.

Det blir inga köp och det är ju lika bra det. För det är ju verkligen inte så att jag behöver någonting-inget alls. Jag vill bara ha något för att känna mig lite glad. Köpa mig lite förnyelse och hopp om vilken förträfflig och snygg person jag snart kommer att bli. Fylla det där hålet inom mig med något nytt och fint.

Nästa gång vardagstristessen slår till skall jag minsann se till att konsumera lite kultur istället för att ödsla timmar av livet i allt för ljusa provrum med dammråttor på golven.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Att dräpa en lugg

2011-10-09T19:59:00.001+01:00

Jag har gjort det på egen hand ett flertal gånger nu, och det har gått bra. Klippt luggen alltså. Men häromdagen tänkte jag att jag skulle klippa lite mer. Kom på att jag ville ha den ovanför ögonbrynen istället för precis på/ strax under. Jag var lite kaxig eftersom det gått så bra de senaste gångerna och var kanske inte helt koncentrerad. Jag gillar att utföra mina ideer snabbt och inte helt sällan blir det lite slarvigt. Chop chop. Hoppsan. Lite kortare på ena sidan. Jämna ut och så blev det visst lite kortare på andra sidan och så kom jag på att det kanske är snyggt om luggen är liksom lite flikig och inte sådär tvär. Lite som på modellerna på Dagmars höstvisning:

Det är bara att erkänna - det blev inte så bra. Tur att den växer ut snart. I morgon skall jag färga mörkare så att jag ser mer medvetet punk ut än missklippt småbarnsmamma.

I'll keep you posted som man brukar säga.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Loppissöndag

2011-10-09T16:48:00.001+01:00

Älskar höstdagar som idag då man slipper allt nyttigt och bara är. Vi åkte på loppis på Siggesta gård här på Värmdö.

Eftersom jag har i princip köpstopp på allt så kunde jag strosa lugnt. Har haft svårt att komma ur vanan att handla till butiken och därmed köpa allt fint jag ser oavsett storlek. Lyckades ganska bra idag. Blev lite småsaker till Hedda.

Funderade på att köpa några småbilar för att väga upp övervikten av typiska tjejgrejer. Men det blev inte så. Det är ju hon själv som väljer rosa, Hello Kitty och My Little Pony. Varför hon gör det kan man ju verkligen grubbla på men jag tror inte att det spelar så stor roll. Viktigast är att man låter henne vara den hon är och försöka få henne att känna sig trygg i sig själv och få ett riktigt bra självförtroende så att hon kan göra det hon vill. Inte försöka styra in henne på varken flickighet eller motsatsen. Som sagt, finns massor att säga-inte just nu dock.

Jag fick några böcker.

Och två ull-angora-tröjor i fin kvalite från Benetton.

Inte dagens logga direkt.

Vi tittade på djuren också. Jag längtar efter att rida ut i skogen och att trycka näsan mot mjuk hästpäls. Höra det rytmiska malandet när hästen tuggar och att pyssla i stallet. Nu när Agnes är lite större kanske det är dags att hitta en häst att rida på.

Det blev en hel del barnböcker. Gillar färgerna i denna om Kalle kanin. Sådär kitchigt som jag minns att jag själv gillade som barn. Det värsta jag visste var böcker som var naivistiskt tecknade. Som om de inte ansträngt sig att göra fint.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Jag önskar mig den där tröjan från COS

2011-10-08T23:07:00.000+01:00

I går när jag skulle sova fick jag en släng av "nu-har-jag-handlat-för-mycket-igen-ångest". Det är så lätt att köpa köpa. Jag handlar väl egentligen inte så särskilt mycket om man jämför med vilken average modebloggare som helst, väldigt lite nytt, men desto mer vintage och second hand och även om det är bättre för både plånboken och miljön så kan det bli lite för mycket. Men i förhållande till det liv jag lever och den inkomst jag som föräldrarledig föredetta företagare har, så handlar jag för mycket. Jag har ju inte användning för alla de där kjolarna och blusarna som bärs hem i plastkassar med Myrornas logga på. Eller för prydliga klänningar i otvättbara material.
Men framförallt handlade nog ångesten om tidningar. Det är ju inte friskt att köpa magasin för hundratals kronor i månaden. Minst 500 kr, tänk vad mycket pengar på ett år, eller fem. Eller, tänk inte på det. Jag försöker låta bli. Men tidningar är liksom mitt bränsle. Jag skulle inte kunna tänka mig att leva utan. Måste få sjunka in i en annan värld lite då och då (ett par gånger om dagen) Men man behöver kanske inte ha ett nytt glossy nummer varje gång längtan efter vardagsflykt gör sig påmind. Och tänk vad mycket papper, så många träd....

Så från och med nu får jag bara köpa mina absoluta favoriter som är följande:
Varje månad: Jalouse Cover Vogue UK
Lite mer sällan: BON,
Biannual: Lula, I Love U, Gentlewoman

och kanske svenska Elle, och Rodeo också... för att ha koll på vad som händer här på hemmaplan.

Vilka läser/köper du? Inte för att jag behöver få tips om några nya att bli beroende av direkt men det är kul att veta.

Och så var det ju det där med klädbegäret som ju ofta föds av hög magasinkonsumtion. Blev väldigt förtjust i tröjan ovan som kommer från COS. Sammet med liten krage. Skulle ha den till min leopardkjol, fint bryt.

Vad jag egentligen har på mig

2011-10-06T09:03:00.001+01:00

När jag inte klär ut mig och går omkring i skogen med kamera och stativ satsar jag på bekvämlighet. Mjuka sköna kläder som är lätta att tvätta. Livet med små barn kräver det.
2nd handtröja, stor grå och skön. 2 nd handkjol från betty barclay och grå tights. Skinnjackan från Zara har hängt med länge och blir bara bättre med åren. Vintage herrskor på fötterna.

Idag har jag äntligen sytt i knapparna på min älsklingskappa.

- Posted using BlogPress from my iPhone

DIY-tips: Gör en egen pärlkrage

2011-10-05T20:08:00.000+01:00

Alltid kul att få tips på saker att göra själv. Som en Peter Pan krage med pärlor till exempel.

Kanske att man skulle ta och testa en dag. Tänkte senast idag på en marinblå ulltröja från April, May som vi hade i butien. den hade en Peter Pan-krage i paljetter. den var fin. Ångrar att jag inte köpte den. fast jag minns nu att jag provade och att den var lite skum i axelpartiet och helt enkelt inte passade. Men man skulle ju ganska lätt kunna göra en själv. Bara att sy på paljetter ju. Lite pilligt och tidskrävande men man kan. En lös krage är ju mer praktisk egentligen.

Härlig är hösten

2011-10-05T11:54:00.001+01:00

Bilden ser helt overklig ut. Den är lite redigerad men det är inget montage, trots det ser det ut som om jag är påklistrad på en bakgrund. Anledningen är nog att jag stod i skuggan av träden och använde blixt.

Mitt favoritruckel står kvar.

Hur ska det gå för SAAB undrar man ju.

Idag har hösten varit precis sådär härlig, klar och solig som man minns den när man längtar. Kavajskjortan eller vad man skall kalla den, som jag har på mig är vintage, och skönt övertydlig i sin höstlövsinspiration. Har länge tänkt gå ut och fotografera mig framför löv i samma färger som de på mönstret. Den vita skjortan med liten krage är också vintage, och byxorna från Minimarket.

Höstens första veckor i bild

2011-10-04T08:47:00.002+01:00

Hallå! Är det någon där? Jag inser att min närmast obefintliga närvaro på denna blogg antagligen fått de flesta av er att tröttna.
Det är mycket nu med allt, livet, huset och barnen. Och så pluggar jag lite. Journalistik på Poppius. Det är rysligt trevligt att gå i skolan. Särskilt nu på hösten. Kalla luften, löv på marken och sus i träden kommer för evigt att vara förknippat med skolstart.

Vad har hänt sen sist? Här kommer en bildkavalkad.

Jag klädde mig i vintageklänning orange strumpbyxor och plastiga loafers från monki och gick på invigning av nya monkibutiken på hamngatan.

Utanför hade de dekorerat med blommor som man fick ta med sig hem sen, det var nog det bästa med hela grejen.

Kändr mig lite som ett ufo bland alla festande flickor och pojkar. Man är ju ovan vid den här typen av folksamlingar nuförtiden.

En annan dag kollade jag på denna väldigt fina vintageklänning hos judith. Inget köp dock-för liten.

Gillar stickstreetarten.

På hornsgatan.

Ny favoritkofta från COS.

Har äntligen målat flickornas rum. Rosa så klart.

Hängt en hel dag i Skärholmen, mitt favoritköpcentrum. Främst för att myrorna har en riktigt grym butik här. Hittade massor.

Blivit inspirerad av modejobb i senaste cover.

2nd handblus och H&M-tröja.

Allt 2nd hand.

Letat bröllopspresent på Room, men som vanligt resulterade besöket i en lång önskelista till mig själv istället.

Blåmesen i trä köpte jag.

Älskar minimarkets mönster.

Monkiklänning över Lindexbyxor och under vintagekappa.

Mer loppis.

Och så sötaste lilla tjejen.

Posted using BlogPress from my iPhone

Ben-tips

2011-09-29T20:28:00.001+01:00

Italienska Le flu flu gör fina lekfulla strumpbyxor. För 20 Euros kan du få så här snygga svanben. Märket är helt nytt och drivs av två vänner med passion för mode i allmänhet och strumpbyxor i synnerhet.

Det bästa med att åka bort är att komma hem igen

2011-09-22T11:20:00.001+01:00

Hemma igen i huset. Blommorna överlevde torkan om än knappt.

När jag packat upp är det dags för säsongsstädning av garderoben. Vilket antagligen kommer att ta flera dar eftersom jag måste prova allt.

Jalouse har genomgått en makeover. Tror jag gillar resultatet.den känns lite proffsigare på något sätt, fast jag är inte riktigt säker på att det är positivt för en indiesjäl som jag.

Den här damen smygfotade jag i Orminge centrum. Inspireras av mönstermissmatchningen.

Posted using BlogPress from my iPhone

Barndomsland

2011-09-18T21:23:00.000+01:00

Har varit i barndomens Landvetter ett tag.

När det inte regnat, vilket det gör typ jämt här, har vi varit ute.

Promenerat. Här hade jag jympa. Synen väcker ångestkänslor, hatade verkligen jympan innerligt. Var rätt kass på det mesta.

Plocka svamp är härligt. Lukten av jord och skog. Till och med Hedda uppskattade utflykten.

Posted using BlogPress from my iPhone

Min Instagramdag

2011-09-16T21:51:00.001+01:00

Höstanemoner i rabatten

Loppisfyndade böcker om eller av kvinnor att inspireras av.

Väldigt fulsnygg och Prada-ish vintageklänning i riktikt läskigt material.

Lång rosa kjol med volanger. Även den loppisfyndad. Ingen aning om jag någonsin kommer att använda den men kunde inte motstå.

Fint mönstrad scarf

Dagens klädsel. Gul monkiklänning, grön kofta från Cos och blommiga strumpor.

Agnes vill äta sten. Man kan ju tycka att det räcker att smaka en gång...

using BlogPress from my iPhone

Kultur vs shopping 1-0

2011-09-16T14:01:00.001+01:00

Vinden blåser upp klänningen. Jag är inte gravid igen, tack och lov. Nu räcker det med barn på ett bra tag. Gillar blommiga klänningen, lila strumpbyxor och älsklingsskorna som jah fyndat på ebay för ett bra tag sedan.

Bilderna kunde ha tagits idag men är från kanske två veckor sedan då jag äntligen tog mig i kragen o h besökte Moderna. Älskar ju att bo i stockholm för att det finns så mycket att se och göra, men sen fastnar jag i mina konsumtionsvanor och hänger mer i secondhandbutiker och köocentran. Måste sluta med det. Museer är ju precis lika barnvänluga egentligen. Det finns ju mat och toaletter och nästan alltid är det rullstols- och därmed barnvagnsanpassat.

Mer kultur än shopping var det. Sagt och gjort. Vi är i Göteborg hos mina föräldrar och jag passade på att ta med mig barnen till Röda sten för att kolla in Göteborgs biennalen.

Var lite för ofokuserad för att riktigt kunna ta in verken, men denna jätteskulptur/installation var en härlig upplevelse. Vem som gjort den har jag glömt så klart, men det kändes lite som att stå under ett gigantiskt ljuver eller som att man skulle vilja bo i den.

Lite streetartvirkning stötte vi på utanför.
Det är väldigt fint det där med handarbete på stan. Tillför en mjukhet och det känns som om någon bryr sig om en.

Posted using BlogPress from my iPhone

Livet är kort, men också ganska långt.

2011-09-12T14:27:00.000+01:00

Måste rekommendera den här bildserien hos Refinery29 (som ofta lyckas inspirera). 63-åriga Linda Rodin är stylist och före detta modell och har ett väldigt inspirerande hem. Härligt med kreativa okonventionella människor oavsett ålder. Men ändå extra härligt när det inte endast är 20-åringars stil och skönhet som lyfts fram. Jag hoppas att jag har ett lika excentriskt hem när jag blir 60+. Att se damer som Linda Rodin gör att jag känner mig lite lugnare, även om livet är kort så finns det tid. Allt måste inte hända nu. (jag känner mig annars ständigt lite stressad över allt jag vill hinna med i livet)

Ekologiskt skotips

2011-09-04T12:43:00.001+01:00

Såg i skyltfönstret hos Nilsons, ekologiska skodon, tillverkade i Sverige av Kavat ( mest kända för sina förträffliga barnskor).

Jag provade, men tån gick emot där fram, de verkar vara lite korta i storleken. Har för mig att de kostar ca 1500. Bra investering tror jag.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Japansk Lula-estetik

2011-09-02T09:32:00.000+01:00

Fick ett mail från Eley Kishimoto med inbjudan till deras showroom i Paris. Antagligen tror de att butiken fortfarande finns och hoppas på att vi skall köpa in igen. Av alla märken vi jobbat med är Eley Kishimoto det absolut trevligaste. All kommunikation, allt gick så himla smidigt och de var så väldigt trevliga och artiga hela tiden. Det gjorde att vi köpte bra. Men plaggen blev lite för dyra för oss svenskar tror jag. Och det är svårt att förmedla den genuina trevligheten och omtanken som ligger bakom märket, det där som gör att plaggen, i alla fall i min värld, är värde några extra hundralappar. Ingen vinstaffär det heller.

Men det var inte det det här inlägget skulle handla om utan om ett japanskt magasin och butik som heter Palm. http://www.bis.palm-jpn.com/news/ som jag hittade genom Eley Kishimotos lilla brev.

Med hjälp av Google translate har jag kommit fram till att det är ett magasin med tillhörande butik. Det som visas i magasinet är köpbart direkt i Palm store. Fiffigt. Låter ju kanske inte så originellt när många klädföretag även gör magasin för att stärka sitt varumärke (H&M, Acne, Aplace m.fl) men skillnaden är att Palm gör det väldigt bra (det gör ovan nämda också, men Palm råkar vara precis i min smak)

Alla bilder är så otroligt fina.

Och gör verkligen att man blir sugen på de mest underliga plagg.

Lulaesque med japansk touch

Den där koftan och de där byxorna till exempel.

Men mest av allt blir jag sugen på att göra samma grej. Min dröm med Mint & Vintage var från början att det skulle vara just så här. Både butik och magasin, med samma noggranna urval och personliga känsla. Men sen tog butik och e-butik överhanden och jag hann helt enkelt inte med. Skulle jag göra om skulle jag teama ihop mig med någon mer. Ensam kan man inte åstadkomma allt man vill.

August 30

2011-08-30T09:32:00.000+01:00

everything VINTAGE/2ndHAND

Style Diary August 29

2011-08-28T20:52:00.000+01:00

coat VINTAGE; top LINDEX; skirt MONKI; shoes VINTAGE; socks H&M

Höstmusik

2011-08-27T13:47:00.001+01:00

Om du som jag tillhör den utrotningshotade skivköpararten kan jag tipsa om att följande favoritmusikanter släpper nytt i höst: Bon Iver, Ane Brun, Jayhawks, Björk, Feist, Anna Ternheim.
Det är ju i och för sig intressant även om du köper låtarna helt digitalt... Själv är jag kanske lite gammalmodig, gillar att ha en skiva, ha ett konvulut (stavas det så?) att titta i, texter att läsa, och att infoga skivan bland sina släktingar i samlingen (gengre och bokstavsordning tack vare Henrik, organisation har aldrig varit min starka sida).

- Posted using BlogPress from my iPhone

Just precis så här

2011-08-27T12:42:00.000+01:00

Sista sommarvärmen hänger kvar. Sitter i solstolen på altanen och tittar på de första höstlöven som trillat ned på det mörka trägolvet. Det blåser i träden och trots att solen skiner och temperaturen är runt 20 grader så känns det att det är förändring i luften. En årstid är på väg att gå över i en annan. Sensommar blir till höst och äpplena börjar mogna. Förra året kom den första snön i slutet av oktober. "Den försvinner snart, det kan ju inte bli vinter redan" tänkte jag då och väntade med att tömma krukorna på jord och blomskelett. Men snön lade sig tillrätta och mer kom för att stanna ända fram till april. Krukorna sprack en efter en. Det är den längsta vinter jag varit med om och särskilt kul var det inte.

Tanken på att vi snart är där igen har framkallat viss ångest, men när jag tittar på Opening Ceremonys lookbook för hösten och vintern 2011 så känns det hela faktiskt mycket lättare.

Det där med snö känns plötsligt nästan lite lockande.

Bara man får gå omkring i den iklädd rutig tweed och färgglada strumpbyxor.

Eller vara sådär 60-talsfin i snövit a-linjeformad kappa med trekvartsärm, onchalant svingandes ett perfekt turkost paraply.

Njuta av kylan i yllebyxor och rosa strumpor.

Och bara ha det sådär himla härligt.

Pyssla lite bland all bråte

Just rökning är jag väl kanske inte så särskilt sugen på, men kombon grova ull/tweed-plagg och turkosa strumpbyxor är väldigt tilltalande.

Plötsligt vill jag ha långt hår (eller det vill jag väl egentligen alltid) och kortärmad stickad rosa tröja (borde verkligen gå att hitta vintage, ut å leta)

Klänningen, strumpbyxorna (igen) precis så vill jag ha det. Prydligt men lite "off". Ordentlig men samtidigt lite dekadent. Blått, brunt och turkos. Good girl gone bad. Preppy grunge. "Vilar lite"

Man måste ju vara snygg när man tvättar också.

Kontrasten mellan den väldigt prydliga och piffiga klänningen och det fula i tvättmaskiner och plastflaskor är så snygg.

Je ne sais qoui

"shot by Theo Wenner! Featuring models and friends of OC Frankie Rayder and Ashley Smith, styled by Lester Garcia. Wesley O'Meara was on hair and Sara Glick did her thing on makeup."

Se mer här.

Tänker mycket på

2011-08-24T21:17:00.000+01:00

den här klänningen från Jil sanders aw2011-kollektion. Har varit frestad att köpa vintageklänningar i liknande tyg, men det kan liksom aldrig bli lyckat. Grejen med den här klänningen är kombinationen av form och mönster. Ett liknande blommigt mönster i blått, grönt, orange och vitt går säkert att finna på 60-och 70-talsplagg men då blir det bara helt vanliga tantklänningar. Liknande form kan kanske hittas men då säkerligen i svart. Raf Simons har för Jil Sander skapat en alldeles egen maximalistisk minimalism. Minmalistiska former men maximalistiska färger. Och så skorna i samma mönster. det hade varit något det - att alltid matcha skor och klänning.

Läser senaste numret av

2011-08-24T12:37:00.001+01:00

Under the influence och ett citat fastnade
" A person needs a little madness, or else they never dare to cut the rope and be free"
- Nikos Kazantzakis

- Posted using BlogPress from my iPhone

Mer vintageshopping

2011-08-24T11:53:00.002+01:00

Och här är väskan jag köpte förra veckan på stadsmissionen på Nytorget. Liten damig 60-tal med lång axelrem, precis som jag vill ha det.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Nästan YSL

2011-08-24T10:28:00.001+01:00

Mitt senaste loppisfynd är ett par loafers med lite rågummikilklack.

Märket är inte YSL (tyvärr) utan SYL= Silvia Young Line...

I kassen hamnade även lite spets och broderier. Som vanligt. Vet nu inte riktigt vad jag skall göra med all gammal spets dom jag samlat på mig.

-

Kanske får jag göra en enda ihoplappad klänning av alla olika små dukar och bitar jag har.

Posted using BlogPress from my iPhone

Lite guldknapp

2011-08-23T10:43:00.000+01:00

Bilder från stureplan.se

Guldknappen gick ju av stapeln för inte allt för längesedan. Denna 30-åriga modeutmärkelse gick i år till Dagmar. Stort grattis! I senaste numret av Damernas Värld (som ju är de som arrangerar hela galejet) kan man läsa en längre intervju med de tre systrarna. De berättar bland annat om hur de inspirerats av sin farmor Dagmar som alltid sydde och fixade. Och om filosofin bakom märket.

"Hållbarhetstanken ingår i vår grundfilosofi. Det är en utmaning i en bransch som hela tiden suktar efter nytt." säger Sofia.

Det skulle lätt kunna vara tomma ord i en tid då ekologi och hållbarhet är på modet, men i Dagmars fall lever de verkligen upp till sina ideal.

Bara det att Guldknappen juryn i sin motivering tar upp just denna hållbarhetstanke tyder på att modebranschen äntligen börjat fatta. "Juryn har imponerats av hur företaget föredömligt lyckats förena miljöetiskt tänkande med hög modegrad"

Jag köpte in Dagmar till Mint & Vintage redan hösten 2005, det var då systrarnas andra kollektion. Jag föll för de både form- och materialmässigt mjuka koftorna och de otroligt fina (men kanske något svårburna)stickade klänningarna. Första inköpet var kanske inte helt lyckat men vi höll fast vid Dagmar, övertygade om att allt fler skulle börja uppskatta deras fina kvaliteér och användbara plagg, och efter några säsonger rullade det på riktigt bra. Och innan vi stängde 2009 var Dagmar vårt bästsäljande märke. Och plaggen håller verkligen.

"Ett Dagmarplagg är ingen dagsslända, det skall gå att använda hela livet" säger Kristina i intervjun med DV. Och även detta måste jag hålla med om. En av mina favoritkoftor från hösten 2006 används varje vinter. Och den har inte förändrats ett dugg. Inga noppor, inga uttöjda ärmar eller lossnade knappar.

Men Dagmar handlar absolut inte bara om hållbarhet, då hade det varit ganska trist, nej deras framgång ligger i kombinationen av hållbarhet och det som guldknappsjuryn kallar "hög modegrad", ett ord som ofta används i modesammanhang och som väl egentligen betyder att något är trendigt, á la mode, men utan de negativa aspekter som ord som just trendigt medför. Trendigt fast inte för trendigt. Snyggt, välgjort, i tiden, en egen konsekvent stil etc.

"Dagmar riktar sig till moderna och starka kvinnor oavsett titlar och ålder. Kvinnor som precis som vi vägrar att infoga sig i något fack."

Visst det låter det bra. Hoppas på stor framgång för Dagmars barnbarn.

En tidigare guldknappsvinnare är Carin Wester som var väldigt fin i klänning från egna märket. Man blir ju lite sugen....

Marina Kereklidou (som stylat Dagmarvisningar och ofta syns i deras kläder) brukar alltid vara snyggast av alla på alla galor tycker jag. Nu har hon klippt sig. Modigt och coolt, men kanske inte snyggast av alla just denna dag.

En annan snygg brud är ju Elin Kling. Jag är medveten om att jag vid flertal tillfällen uttryckt mig något bittert om denna dam. Det är inte alls meningen, jag är väl kanske ändå bara lite avundsjuk på hennes snygghet och framgång...På guldknappen var hon verkligen urtjusig.

Gunilla Pontén är alltid en källa till inspiration. Hon utstrålar både mode- och livsglädje. Jag vill bli som hon när jag blir stor.

Ida Skovmand och sista skriket

2011-08-22T21:30:00.000+01:00

Jag brukar ju sucka över att jag stressar runt på det oändliga internätet utan att finna varken inspiration eller passion för någonting. Att ju mer man klickar och läser desto tommare känns hjärtat och till slut går jag överhettad och utmattad och lägger mig med en känsla av att jag inte vet någonting om någonting. Ungefär. Men så finns det små oaser av briljans här och var, och det är just jakten på dessa som gör att jag trots den allt som oftast obehagliga eftersmaken titt som tätt ägnar ganska så mycket tid ändå till att just klicka, läsa, klicka vidare.

Ida

Ida Skovmand är en av mina favoriter i modesverige. Hon syns inte på vimmelbilderna på stureplan.se eller på första raden mellan Elin Kling och Columbine under modeveckorna, men hon skriver finurligt, smart och intressant (kanske just därför) på Sydsvenskan.se. Hennes blogg "Sista skriket" handlar om "mode i världen och världen i modet". En formulering som bara den är värd att avundas. Har du inte läst Idas blogg så gör det nu.

Jag var ju inne på det här med skolstart alldeles nyss. Ida beskriver processen så mycket bättre i inlägget This coat will save your life, här.

"Kanske gör en ny merionullskappa varken till eller från. Men att ta på sig den, drömma om den, drömma om snart, kanske visst är ett sätt att leva i nuet, för när man knäpper den om sig, klackar sig fram genom stan, bitchslappad av tidiga löv, är det som om vinden verkligen viskar, eller är det ullen: nu, nu, nu, NU är en ny tid. Den nya tiden är nu!"

Skolstart

2011-08-22T20:42:00.000+01:00

Jag brukar alltid gilla den här tiden på året väldigt mycket. När luften blir svalare, mornarna fulla av dagg och dimma och skolorna börjar. Jag brukar alltid känna mig klar med sommaren. Men i år kom hösten så plötsligt. Vi var i Skåne lite för länge och när vi kom hem var det som om sommaren redan var slut trots att det bara var början av augusti. Känner inte riktigt att jag badat klart för i år, men men inget man kan göra åt det. Tiden har sin gång.

Nu har jag i alla fall bestämt mig för att jag skall gå fortsättningskursen i journalistik på Poppius i höst och då känns då känns hösttanken plötsligt så mycket mer lockande. Jag skall också få börja skolan. Och det vill jag gärna göra i dessa plagg: Kofta från Rika Skor från Jeffrey Campbell (som tyvärr är slutsålda) Tjusig Klänning från Dreamandawake, Vintage väska och peterpankrage från Etsy.

Det var det här med tiden...

2011-08-22T09:57:00.000+01:00

Det här är vad jag hade på mig den 10e augusti, för drygt 10 dagar sedan alltså. Idag fick jag en stund över för att lägga upp en liten animation. Det är inte klokt vad lite tid man har med två små små barn. Det är ibland väldigt frustrerande. Jag har så många ideér och tankar som jag vill förmedla. Hade bland annat tänkt recensera visningar från modeveckan. Har tittat och tänkt men sen är det som vanligt plötsligt för sent. Fokus är riktat åt ett annat håll innan jag hunni samla ihop vad jag sett och tänkt. Tänker att jag skall ägna kvällarna åt att skriva å blogga, men när barnen väl sover sött i sina sängar (jag är väldigt svag för allitteration) så är klockan lite för mycket (vi jobbar på läggningsrutinerna) och jag är så trött att allt jag orkar med är lite slösurfande som bara gör mig ännu tröttare och lämnar en känsla av håglös tomhet. Jag hittar ingen inspiration eller lust till något bara en uppgivenhet över att internet är så himla stort, oändligt som universum, och att det finns så mycket som slukar ens tid, som tar utan att ge.

Nu låter jag kanske lite deppig och klagande här och det vill jag ju inte. Livet med små barn är alldeles fantastiskt härligt men det svåra är att räcka till. Räcka till till allt det där andra, det världsliga som jag också gillar. Att hinna läsa och skriva och filosofera. Snart måste jag dessutom börja söka jobb och jag undrar hur det skall gå till. Måste fila ihop en fin CV och formulera min egen förträfflighet i personliga brev.

För dryga tio dagar hade jag på mig:
-Nyshoppad gräsgrön kofta från COS. Fin blandning av bomull och siden.
-Rosa vintageblus med liten krage. Gillar verkligen rosa och grönt tillsammans.
-Svart vintagekjol från Betty Barclay.
-Och så beige skor från Minimarket

Prydligt och fint, bara skolväskan som fattas, och skolan dårå.

Höstskor?

2011-08-20T22:37:00.000+01:00

Fortsätter att fascineras av blommiga skor. De här kommer från Swear och bilden har jag lånat av Stylebubble.

Tankar i tiden

2011-08-18T21:51:00.001+01:00

Dagarna, och med dem livet, rusar förbi. Försöker leva i dem med barnen för att det är det som är viktigast. Hinner därför inte med det är med blogging så väldigt mycket. Men jag har tänkt på en del grejer senaste tiden. (Ledsen för bildbristen och osnyggheten i inlägget, men hinner inte fixa å rixa just nu, vill bara meddela att jag finns kvar på inernet)
*Förra hösten fanns inga snygga kappor, nu finns hur många som helst. Detta eftersom 60-talet åter är i fokus och jag gillar alltid 60-talskappor. Mulberry och Sonia Rykiel har finast, men också sett fint hos Asos (vill inte handla där pga att de är så stora och kopierar så mkt och man har ngen aning om hur sakerna produceras). Kanske skulle slå till på en kappinvestering i höst...

Asos.com

Sonia by Sonia Rykiel

Asos.com

*Stockholms modevecka kom och gick och jag var oengagerad. har inte ens hunnit ta mig igenom alla visningar än. och hittills inte blivit så förtjust. Längtar efter att få se vad de internationella storheterna hittar på för våren. (Prada, Miu miu, Rodarte, Proenza, Marni, Mary Karantzou, meadham kirckhoff, louise gray, comme des garcons är favoriter)
*Det är väldigt snyggt med vida byxor a la Rodebjer och Gucci, provade ett par kopior på Zara och de satt allt annat än snyggt.

Rodebjers byxor

*Var i Marc by Marc Jacobsbutiken under fashion night och gillade massor. Väldigt vintageinspirerat dock vilket känns lite fantasilöst fast fint men jag har ändå inte råd med MJ så det blir vintage i vilket fall...

*har köpt en liten svart väska som jag är sjukt nöjd med. Passar perfekt till min orangea 60-talskappa som kommer att få leva upp ordentligt i höst igen. Skall bara sy i knapparna som lossat.

*Dagmar vann guldknappen i år! Väl förtjänt. de gör riktigt bra plagg tycker jag. Gillade höstens kollektion starkt, fast såg att favoritkoftan kostade typ 6000, ouch.
*Jag är helt besatt av Miu mius glitterskor, men ingenting i mitt liv stämmer överens med dessa skor.

*Jag måste skaffa mig en bättre inkomst så att jag kan handla mode, så är det bara.

Det verkar som om sommaren är slut

2011-08-10T21:04:00.001+01:00

Luften är lite kyligare och björkarna börjar gulna. Det är dags att ta på strumpor i skorna.

Skor: Robert Clergerie pour La Redoute
Strumpor: H&M kanske minns inte köpta förra året.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Shopping material och kragar

2011-08-10T09:25:00.001+01:00

Hm...vad har hänt med håret?

Så där, en lite bättre bild på gårdagens beklädnad. Fotad i provrummet på COS. Eftersom jag numera är en förortsmamma så har jag intelyckats besöka detta mecka för modeslavar förrän igår, och oj oj vad mycket fint där fanns. Det är bara att kapitulera, H&M är så jäkla duktiga på att göra kläder som man vill ha.

Som en macron

Som den här bakelsen till klänning till exempel. Vi skall på bröllop i oktober och då skulle den ju sitta fint. Var nära att langa fram visakortet men sen tänkte jag - om jag nu skall lägga 1000 spänn på en klänning så är det väl roligare och bättre att stötta något mindre märke, och få något mer originellt, eller att satsa på vintage och garanterat bli ensam om plagget- så det blev inget köp av klänning.

Jag är dock väldigt svag för små kragar och i höst verkar det vara vad inköparna och designers på kedjorna också valt att satsa på. COS, H&M, Urban Outfitters, överallt små söta blusar och klänningar med kragar, både rundade och spetsiga. Först blir jag glad för att det finns så mycket som jag vill ha, och sedan lite sur, för det blir ju mindre roligt när alla har samma. Att kedjorna har valt "min" stil i höst gör ju stilen lite mindre min (och din) eller hur? Men lika löjligt som det är att slaviskt följa trender är det ju att låta bli något som man gillar - just för att det plötsligt är trendigt. Så jag håller nog ändå fast vid mina preppy blusar och klänningar.

Skall bli skönt att snart sluta amma så man slipper de här Dolly Partonbehagen

Blusen satt inte så bra men koftan fick följa med hem. Har letat länge efter en gräsgrön kofta eller tröja och den här var fin och skön i en blandning av siden och bomull. Betalar hellre lite mer för en kofta om materialen är bättre. Vilket ju är COS koncept. Plagg som förhoppningsvis håller lite längre, både trendmässigt och kvalitetsmässigt, och därmed lite dyrare än H&M. Skulle önska att de gjorde något liknande med Monki. Jag gillar stilen på plaggen så mycket men materialen är så tråkiga. Allt blir dassigt formlöst eller svettigt efter någon användning. Och efter ett par tvättar känns de inget kul alls. Fast jag antar att det är problematiskt då Monki vänder sig till en yngre målgrupp ön vad COS gör, och unga människor har ju inte så mycket pengar, och vill hellre köpa många plagg än några få.

Riktig nunnelook på COS.

Åter till det här med trender. Under mer än ett års tid har vi överrösts av leopardfläckiga plagg men nu verkar det ha tagit slut. Den trenden har dött. Jag tror inte jag såg ett enda leopardplagg på modefolket igår. Förutom på mig själv då. Och jag gillar det fortfarande och lockas av tanken på att det kanske nu är lite "ute", i alla fall om man vill vara riktigt "inne". Riktigt "inne" är också att inte prata om ute och inne utan att låtsas som om det inte finns, men psst...det gör det.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Stockholm fashion week

2011-08-09T09:37:00.001+01:00

Here I come...
Svettig med avskavt nagellack och kameran kvar i hallen. Jag är världens sämsta modebloggerska. Semestern är slut, Henrik har börjat jobba och tack vare att svärföräldrarna är på besök kan jag komma iväg på lite fashion. Efter att ha bytt blöjor och ammar och gjort lista över båda barnens rutiner, fått på mig lite fina och modeveckanmässiga kläder, lite smink och lackat tårna sitter jag nu äntligen på bussen mot stan. Eftersom jag var tvungen att springa och en del sommarvärme ändå hänger kvar är jag allt annat än fashionistafräsch. Ser dessutom till min fasa att det börjat regna - vilket innebär att jag, när jag väl kommer fram, kommer att vara blöt av både regn och svett.

Jag har på mig leopardmönstrad vintagekjol och skor från Robert Clergerie pour La Redoute, en gammal vintagedräktjacka och

En liten nyloppad skinnväska och

Och comme des
Garconströja. Sorry för riktigt usla bilder men tanten brevid mig på bussen undrar vad jag gör så jag skyndar mig. Hon är för övrigt mycket prydligt klädd i vita byxor, blommig blus och röd kavaj. Hennes söta små skor i vitt skymtar brevid mina på översta bilden.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Bättre lycka nästa gång

2011-07-30T13:24:00.001+01:00

Åh vad jag älskar loppis, men åh vad jag avskyr besvikelsen när man kommer för sent och inte hittar nåt.

Idag var det årets stora loppis i Mjöhult. Av erfarenhet vet jag att bilkön brukar ringla sig lång och att det gäller att vara tidigt på plats bland alla Skånes proffsfyndare. Men trots planering med tidig lunch och barnpassning blev vi lite sena och missade öppningen. Tio minuter efter insläpp är det så trångt att man knappt kommer fram till borden.

Och trots att jag egentligen inte var på jakt efter något särskilt så blev jag besviken på min egen insats i årets stora loppisjakt.

Handlade gjorde vi såklart ändå och kör nu hem med en liten låda full av skräp.
Kläder och textil har jag redan fullt av kassar med från andra loopisar så jag fokuserade på skålar krukor och sånt.

Blev en skabbig docka till Hedda och lille Skutt till lilla Agnes-nåt måste de ju ha.

Efter en timma går strömmen åt andra hållet.

Bättre lycka nästa gång....

Posted using BlogPress from my iPhone

Gult är inte fult

2011-07-22T14:23:00.001+01:00

Det är som sagt loppisshopping som gäller under vår Skånevistelse. Igår besökte vi Framtid som är en jätteloppis här i Helsingborg. Jag handlade massor där när jag hade butiken och saknar verkligen att kunna åka dit ofta ofta, för det måste man om man skall göra fynd.

Det gäller att hänga på låset vid öppning klockan tio. (öppet måndagar och torsdagar) Här finns allt man jan tänka sig, jag går direkt på kläderna och kan inte riktigt vänja mig vid att bara handla till mig själv. Det blev inga jättefynd igår men de här skorna är jag väldigt nöjd med:

Och en prickig blus

Och två syböcker som jag hoppas skall ge inspiration den dag jag får tid att sy lite.

Och lite annat smått å gott. Idag var jag en sväng på Loppan i Höganäs igen. Kom hem med en Gustavsbergsskål:

Och flera små kragar att sy på tröjor och klänningar eller bära löst. De är dock rätt små och jag misstänker att de är anpassade till barnplagg, men de jan säkert funka till vuxna jag ändå.

Fina va?
Och så slutligen:

Ett gult regnställ. Det är unte goretex, det andas definitivt inte och det är tveksamt om det håller regnet ute, men det kostade en tjuga och gult är inte fult.

Posted using BlogPress from my iPhone

Lopp lopp loppan

2011-07-22T13:39:00.001+01:00

Vi är i Skåne och nu är det sommar på riktigt. Jag har besökt Loppan i Höganäs som jag alltid gör när vi är här. Blev en hel del fynd. Långkjolen ovan vill jag ha i höst med luddig stickad tröja till. 70-talsblommönster på svart bakgrund är fint.

Hittade fler kjolar, trots att det är det sista jag behöver just nu, har säkert köpt 10 i vår.

Plisserad röd.

Somrigt gul.

Brun i skinn i lite längre modell. Till knäet ungefär.

using BlogPress from my iPhone

En solgul sommarklänning inför framtiden

2011-07-17T23:04:00.001+01:00

På Tomtebogatan i Stockholm finns en mycket trevlig Secondhandbutik. Den heter Ayla Danielle och Kristina och blandar nya ofta väldigt lite använda designkläder med vintage. Ayla som äger butiken har länge jobbat i modebranschen och får hela tiden in massor av godbitar från sina fashionabla vänner. Ofta kan man hitta säsongens plagg från märken som Dagmar och Rodebjer. Priserna är lika trevliga som Ayla själv.

Jag handlade för framtiden. Kunde inte motstå denna solgula sommarklänningen trots att den var för liten. Men det kommer ju en tid inom inte alltför lång framtid då jag inte behöver ha plats för två mjölkmaskiner längre, och då kommer den i alla fall att passa upptill. Den snäva midjan kräver dock lite mer arbete i form av mer ren fysisk ansträngning och betydligt mindre av glass och choklad.

- Posted using BlogPress from my iPhone

När jag inte kan sova

2011-07-13T23:09:00.001+01:00

Brukar jag tänka på kläder.

Jag tar fram en bild i huvudet på något snyggt jag sett, som modereportaget ovan i senaste Jalouse. Sen tänker jag på möjliga plAgg i min egen garderob och så blir jag lugn och trött och somnar.

Jag gick en mental träningskurs en gång. Temat var "våga tala" och fokus var på att övervinna rädslan att tala inför andra-något som jag då upplevde. I kursen ingick avslappningsövningar. En del i dessa var att visualisera en plats där man känner sig helt trygg och lugn. Tanken var nog att det skulle vara en verklig plats. Som i barndomshem era kök, i en hängmatta på landet eller liknande. Minns inte vart jag lät mina tankar föra mig då, men inser nu att min avslappningsplats finns i modet. I drömska bilder med starka färger i ett fantasiland där naturen tar plats. När jag vill slappna av gör jag det med ett modemagasin eller i min egen klädfantasi.

Bloggar och internet dock har inte alls samma avslappningsfunktion för mig. Jag blir snarare stressad och får lite ångest. Visst finns det guldkorn men oftast stänger jag datorn varm och alt annat än lugn.

Papperstidningarna inbjuder till lugn och långsam läsning medan datorskärmen får oss att skynda genom texten. Ständigt i jakt på nya intryck.

Jag älskar internet och allt vad det innebär för modet men jag vill aldrig vara utan mina magasin.

God natt
- using BlogPress from my iPhone

Södershopping

2011-07-12T07:36:00.003+01:00

Andra åker till junibacken och annat barnvänligt, jag drar runt mina små tjejer på shoppingtur. Häromdagen gick det över all förväntan. Hedda var på strålande humör och sprang runt bland klädstängerna. Agnes sov. Och jag hittade en ny favoritbutik på Bondegatan; Geronimo. Kändes som att komma hem.

Provade den här sötnosen från ekologiska märket Annie Greenabelle. Men kände mig tyvärr inte helt bekväm med ärmlösheten.

Utöver Annie Greenabelle, camilla norrback och annat fint har Geronimo skor från Jeffrey Campbell och väskor från Cambridge Satchel company.

Och fina prickiga shorts från danska Edies eyes.

Blandade smycken.

Massor av blommor.

Drömskorna från Jeffrey Campbell. Inte så passande klackhöjd för barnvagnspromenader dock. Men snygga. Om jag hade jobbat på kontor eller gått i skolan hade jag velat ha dessa till plisserad knälång kjol och vit blus med peterpankrage. Kanske hade blivit lite för preppy i och för sig, men snyggt.

Geronimo och jag delar inte bara klädsmak. Favoritmagasinet The Gentlewoman låg och glänste. trots min totala förälskelse i denna lilla butikspärla blev det inget köp. Men jag lovar att jag kommer att återkomma. Hoppas hoppas bara att butiken får finnas kvar. Jag vet hur tufft det är i butiksbranschen, särskilt om man har lite ambitioner och inte vill ta in samma märken och plagg som alla andra. Hoppas på webshop snart.

Efter Geronimo blev det pannkakor på cafe String. Cafeet som fick mig att vilja flytta till Stockholm när jag gick på gymnasiet och besökte huvudstaden med en vän vars pappa skulle ställa ut leksaksbilar på Älvsjömässan. Vi hjälpte till i montern på dagarna och utforskade söder på kvällarna. Bodde på Zinkensdamms vandrarhem och jag blev kär i Söder. Alla var så snygga och inspirerande. Vi såg The Bear Quartet på Hannas källare och jag tittade nog mer på alla snygga coola tjejer i publiken än på bandet.

På Bondegatan ligger även min väninna Cissis färgglada butik Cissi och Selma (webshop). Här blandas nya retro inspirerade plagg med plagg sydda i vintagetyger och rena vintageplagg. Fokus är klänningar och mönster och en väldigt positiv inställning. Plagg som man blir glad av helt enkelt.

Personligen är jag inte så förtjust i just 60- och 70-talsmönster, men här finns även annat. Jag gick hem med en fin rosa småblommig klänning från märket Nanajit som syr nya plagg av gamla tyger.

Bild från Cissi och Selmas webshop

Perfekt för varma sommardagar. Kanske blir det en outfitbild så småningom.

Nya plagg av gamla tyger är ju toppen när man vill konsumera lite mera miljövänligt. Från samma märke finns den här klänningen som jag tycker är väldigt fin.

Foto: Cissi och Selma

En udda fågel i fönstret

2011-07-12T07:27:00.002+01:00

Fick en väldigt fin present häromdagen, en ljusstake från Odd birds. Har länge suktat efter deras lampor och det visste min väninna.

Inspirerad av ovanstående har jag själv limmat ihop ett litet fågelfat av loppisdelar.

Lite andra loppissaker i vårt köksfönster; fick tjata mig till solfjädrarna som egentligen inte var till salu. Pillerburken har texten Pil. Gutti ai... Någonting som är bortskrapat.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Mode hjärta PR=Styleby

2011-07-11T13:19:00.003+01:00

Sanna Samuelsson, kvinnan bakom bloggen Black and Beyond, är ny moderedaktör på Nöjesguiden och plötsligt finns en anledning att återigen börja plocka upp gratistidningen när tillfälle ges. Sanna ersätter Michaela Forni som är en trevlig tjej men sådär särskilt vass skribent kan hon inte anklagas för att vara. Sanna Samuelsson däremot börjar sitt nya jobb med att bland annat träffsäkert beskriva vad som är nya glansiga magasinet Styleby's problem. Att det är en tidning om att göra en tidning.

"Det verkar inte vara innehållet som räknas, utan hur innehållet ser ut. Att det finns innehåll. Att man gör något som kan fångas på bild." Att intervjun med Karl Lagerfeld handlar mer om att Elin Kling intervjuat Karl Lagerfeld än om Karl Lagerfeld. Och jag håller verkligen med. Till vissa delar är Styleby en snygg och inspirerande svensk version av danska Cover; som i intervjun med konstnären Sara-Vide, Kentgitaarristen Sami Sirviös intervju med Britta Persson och med inspirerande snyggt och personligt klädda människor från "gatan", men sen plötsligt handlar allt bara om Elin Kling igen. Jag har absolut ingenting emot Elin Kling, jag vet att hon är snäll, jobbar hårt och hon kan verkligen klä sig snyggt, men jag drömmer inte om att vara Elin Kling. Och för att riktigt uppskatta Styleby som måste man nog göra det. Man måste vara intresserad av Elin Kling i första hand och mode i andra.

Sen är det den andra grejen med hela den här lilla svenska modevärlden. Att ingen riktigt vågar kritisera, eftersom alla är så beroende av varandra för att få jobb. Sanna skriver i sin första krönika; " Jag kommer inte att skriva om ett märke bara för att få sitta längst fram på visningen sedan. Jag kommer inte att skriva om produkter i utbyte mot att få gå på pressfrukostar. " Jag tror inte att särskilt många av våra framgångsrika modeskribenter skulle erkänna att de gjorde så heller, snarare förneka. Men - jag tror att de ändå, antagligen oftare än vad de är medvetna om, censurerar sig själva för att inte riskera sin plats i den inre mode-hjärta-PR-kretsen.

På nöjesguidens hemsida kan man läsa en kort intervju med Sanna där hon säger:

Din första krönika kan sammanfattas som en enda stor pik mot svensk modejournalistik, där du ratar pressfrukostar och fjäsk med modeföretag i hopp om att få sitta längst fram på modevisningar, är det så illa som du målar upp det?
– Det är inte menat som en pik, utan mer som en programförklaring för mig personligen, haha. Det är ju allmänt känt att modejournalistiken har problem med lojaliteterna och att den alltid haft det. Men jag tror att i och med att bloggarna, som ofta är oberoende från början och inte knutna till någon tidning, har fått så stor makt i Sverige, blir kanske problemet mer akut här.
Bloggarna är ju beroende av att få gå på visningar för att kunna visa för läsarna att de suttit på en viss rad, fotat en viss kjol, pratat med en viss designer osv. Eller bara att de blivit bjudna på ett rosémingel. Det handlar om att ha ett åtråvärt liv. Och om man sitter hemma och äter en ostmacka framför datorn istället... Jag förstår att det inte är så mycket att blogga om. Men missförstå mig rätt nu, jag har inget emot bloggare. Jag är själv en.
Men jag vill testa om det går att hålla sig borta från det där beroendet av PR och företagens goda vilja. PR kan ju fungera som informationskälla, men man måste kunna hålla sig kritisk till det och ärlig mot sina läsare, vilket inte alla verkar kunna göra. Dock att vissa gör det jättebra, för det finns ju ändå många bra modejournalister i Sverige, jag säger inget annat! Jag vill bara hjälpa till med att höja den där ribban några ljusår.

Modemagasinen och PR-byråerna lever i symbios. Detta beskrivs även i Elsas värld, Sofi Fahrmans andra bok i serien om modebloggerskan Elsa. Hur Elsa är beroende av att att en bra relation till de största PR-byråerna för att få material till sin blogg, och hur byråerna i sin tur är beroende av Elsa för att få uppmärksamhet kring sina varumärken. För ett tag sedan debatterades det hela litegrand, till och med i DN, hittar inte/hinner inte leta efter artiklarna nu tyvärr.

Styleby visar i alla fall tydligt var de står. I senaste numret görs hemmahosreportage på PR-byrån Patriksson. Där Linn Gustafsson, Elins vän, som tidigare skrev den omåttligt populära bloggen; Linn, jobbar. PR-konsulterna inom modebranschen blir kändisar vars stil man kan sno och tidningen gör ännu ett snurr kring sig själv. Allt handlar om Elin och hennes kompisar, deras snygga kontor och drömmen om drömlivet. Att Levis Curve-jeans är en stooor finansiär är tydligt då man inte får öppna tidningen utan att först kolla in deras annons. Att jeansen sedan sitter på en och annan rumpa i det redaktionella delarna av tidningen kan nog inte vara en slump. Styleby säger det inte rakt ut men de försöker inte heller dölja hur tätt sammankopplade de är med PR-maskineriet och bör väl därför ha en eloge för sin (nästan)ärlighet i alla fall.

Återigen kan man konstatera att modemagasinen inte är en plats för någon som helst kritik mot branschen eller modet i sig, utan att de framförallt är kommersiella företag som existerar för att vi som läser skall köpa kläder. Och det gör väl kanske ingenting. Men man skall veta det. Men mode är utöver en jätteindustri också en kulturyttring och borde därmed behandlas som sådan. Shopping och konsumtion är bara en sida av modet som fenomen. Det finns så mycket mer än shopping att diskutera och filosofera över. Eftersom modetidningarna inte kan/vill så måste dagstidningarna och andra icke renodlade modetidningarna göra det. Därför är Nöjesguidens val av moderedaktör väldigt lyckat. Därför hoppas jag att mode snart har en självklar plats på kultursidorna i DN, Svd och andra dagstidningar och inte bara som lättsamma shoppingtips i söndagsbilagorna.

Inte ens Kate Moss lyckas jämt

2011-07-09T22:25:00.001+01:00

Det känns skönt på något sätt. Inte skadeglädje, bara lättnad.
- Posted using BlogPress from my iPhone

Kate moss har gift sig

2011-07-04T19:54:00.000+01:00

Sist på bollen som vanligt, men måste ändå kommentera att hela världens favoritmodell och modeikon Kate Moss var väldigt snygg i sin Gallianodesignade bröllopsklänning.

Tror att många kommande brudar kommer att inspireras av Kate när det är dags att välja klänning. Gillar vintagekänslan, att den är mer benvit än kritvit, enkel modell med avancerade paljettbroderier. Väldigt Kate Moss. Och det är väl just det som gör henne till vår tids mesta stilikon - hon är alltid stilmässigt konsekvent. Lite rock, lite romantik, lite vintage.

Jamie Hince duvblå kostym från Yves Saint Laurent by Stefano Pilati var också stilig. Hoppas att många brudgummar väljer färg när det är dags att gifta sig.

Jag brukar sällan intresera mig för bröllop och allt där omkring. Tillhör absolut inte skaran av tjejer som sedan barndomen drömt och fantiserat om denna sitt livs stora dag, men när jag ser den här bilden måste jag erkänna att jag blir lite sugen. Men om håret skall vara sådär lagom lågt och bohemrufsigt får vi nog vänta ytterligare några år...

Och inte att förglömma. Valet av bröllopsklänningsdesigner är inte helt oprovocerande i modevärlden. galliano har fått sparken från både Dior och Galliano efter påverkad av både det ena och det andra ha ropat saker som att han älskar Hitler och annat naziinspirerat åt ett par på en restaurang. Många tar tydligt avstånd. Andra stöttar Galliano som själv är mycket ångerfull, och säger att han är allt annat än antisemit. Att han genom sitt designarbete alltid jobbat mot fördomar och intolerans, vilket han själv varit utsatt för. Händelsen på restaurangen har han inget minne av men "skyller på" sitt beroende av sömnpiller, alkohol och valium. Galliano är på botten - Kate Moss hur otroligt det än må vara, är alltid på topp.

Sommarlov

2011-07-04T12:59:00.001+01:00

Men inget badväder. Villalivet är skönt men nu vill jag se lite folk. Tar med mig barnen till stan iklädd:

Tröja från Indiska och kjol från Monki.

Mohedaträskor och vintageväska.

Små väskor is the shit. Bara det nödvändigaste får plats. Ingen onödig tyngd.

2011-06-15T20:23:00.000+01:00

Opening ceremony har för första gången gjort en resort-kollektion. Inspirerad av musikfestivaler och blommande grenar är kollektionen en bohemisk och färgstark mix av mönster. En blandning av 60- och 70-tal och typiskt OC-coolness. För att fira att det är kaninens år har de även gjort en kanintröja. Jepp, äkta kaninpäls var det här. Jag som trodde att de urbana ubercoola OC-kunderna på Manhattan hörde till den lite mer medvetna människosorten, som helst inte vill bära döda djur på kroppen. Men men, står det Opening Ceremony i nacken är det kanske okej. Tröjan är ju snygg.

Men snyggast är bilderna av fotografen Tim Barber. Lite likt Tim Walkers höstkampanj för Mulberry har modellen placerats framför en blomfylld bakgrund. Så enkelt och så snyggt.

svårburen topp, men snygga flares

Enkel vit klänning som blir 60-talschick med blå kavaj.

får mig att tänka på Duffy.

Hippiefestivalvibbar

gillar färgen

så snyggt med blomman i mitten bakom

bakgrunden snyggare än klänningen

gillar skorna

favoritbilden och favoritkoftan

60-tal, chanelkänsla

snygg kläning

som är ännu snyggare bak

vacker bakgrund, inte så fin jacka

Tror att jag skall sno idén när jag inte orkar/ har tid att bege mig ut i naturen och fota dagens...

Motvillig i turkost

2011-06-15T12:42:00.001+01:00

vintage cardigan, mini for many dress, H&M trousers

Jag vill gärna visa mina kläder när jag känner att jag fått till det. Och jag vill gärna visa mina kläder i en miljö som förstärker känslan jag vill förmedla. Men jag önskar att jag själv slapp vara med på bild. Trots att jag inte missat en enda säsong av Top Model kan jag verkligen inte posera. Jag tar tusen bilder och ändå är det den där jag helt motvilligt lägger armarna i kors i väntan på att självutlösaren skall klicka till som blir den bästa. Någon som är sugen på att hoppa in som dagens-outfit-body-double?

Koftan är min nya varje-dag-favorit-kofta. Inköpt på loppan i Höganäs för några månaders sedan. Skulle tro att den är från ca 1987 kanske. Stor och skön. Stickad i mjuk bomull med lite noppor i. Förskräckligt ful enligt många, men jag älskar den. Särskilt färgen, riktigt lysande turkos.

1987 var jag sex år och handlade på postorder. Eller mamma handlade åt mig så klart, men jag kommer väldigt tydligt ihåg den förväntansfulla känslan av att sitta med katalogen, Ellos var det kanske, och välja plagg inför nya säsongen. När jag var sex år älskade jag turkost, eller mintgrönt kallade vi det då. Det är kanske inte riktigt samma färg men nästan. Jag hade en mintgrön cykelhjälm modell hockey, mintgröna mjukisshorts och mintgrön musse pigg-t-shirt. Kände mig precis lika fin då som jag gör nu i mina mintgröna kofta.

Grannarnas kalas är slut

Om man hade bott i New York...

2011-06-10T09:53:00.001+01:00

Hade man kunnat gå på Sampla Sale hos Opening Ceremony. Det hade varit trevligt, men det är inte därför jag visar bilden, utan för att jag tycker att den var väldigt snygg och påhittig.

I skogen med Mullbery och Tim Walker

2011-06-08T21:35:00.001+01:00

Vårens hortensiespäckade Mulberrykampanj fotograferad av fantasimästaren Tim Walker var fin, men höstens är snäppet vassare. Tror att Mulberry gjort ett mycket bra val när de anlitade Tim Walker för att skapa en värld kring sina preppy ytterplagg och väskor.

En värld bestående av fåglar, ägg, löv och fjädrar. Ett gigantiskt fågelbo i ett gammalt hus, som bebos av den där intellektuellt snygga tjejen som man vill vara. Hon som är naturlig, tillbringar förmiddagarna i skogen och får rosig hy, läser lite poesi och är snäll. Flickvänstjejen.

Samtidigt som jag är medveten om att det är en noga uttänkt strategi. Branding. Varumärkesbyggande av ett stort företag, för att öka omsättningen så faller jag pladask. För jag är målgruppen. Inte lite grand utan 100%. Jag är/vill vara precis den där tjejen som Mulberry riktar sig till.

Tjejen som ser sig som oberoende, lite alternativ, som tycker att Alexa Chung har en skön stil. Som gillar mode men inte vill vara flashig eller utstuderat sexig. Som tycker att bibliotekarie verkar vara ett snyggt jobb och som red när hon var yngre.

Om jag vore rik skulle jag definitivt köpa en Mulberrykappa/jacka till hösten. Och fylla på med fåglar i hemmet.

Nu läste jag precis hos Hotspot att "Folk *hatar* det på tfs (det ifrågasätts till och med om det VERKLIGEN kan vara den riktiga kampanjen). Jag tycker att det är något av det bättre man sett från Mulberry. Ha ha, typiskt. Lookbook-känsla, inte kampanjigt nog, är kritiken och det är kanske just det jag gillar. Att det inte är för sagovärldsrealistiskt (motsägelsefullt?!) som Tim Walkers bilder för det mesta är."

Om tyckarna på tfs inte gillar den så är kombon Mulberry+Tim Walker kanske inte så lyckad i alla fall. Jag tycker att det känns väldigt Tim Walker och väldigt Mulberry och vldigt snyggt och inspirerande, men så är jag ju också väldigt svag för kollage, fåglar, gamla tapeter och hästtavlor så det är kanske inte så konstigt. Och jag tror att de kommer att få/har en fanclub med mig. Men jag kan också tänka mig att vi som gillar det inte är de bästa kunderna pga för dåligt med cash;-)

Sommarstugesorg och en rutig spetsgardin

2011-06-07T12:15:00.000+01:00

Jag är romantiker och därmed väldigt sentimental när det gäller gamla grejer, kläder och särskilt hus. Berättade ju att jag bevittnat rivningen av en liten sommarstuga här i området. Här kommer fler bilder. Vet inte vem som köpt tomten, men gissar att det inom kort kommer att byggas ett praktiskt och stilrent nyfunkishus. Inget ont om dem, de är verkligen - praktiska, men i min värld är en liten rutig spetsgardin så mycket trevligare. Varför vet jag inte riktigt. Det är ju bara tyg egentligen. Men kanske är det tanken på den lilla tanten som eventuellt satt upp gardinen. Som kanske köpt tyget och sytt den själv och lagt ned sin själ och kärlek i det lilla huset.

När rivaren hade paus passade jag på att kolla runt lite i bråten på jakt efter något att "rädda". Och där, bakom en bit vägg stod en sådan där fransk glaskula med plastblomma i som jag tydigen samlar på. De är superkitchiga och egentligen skall det vara vatten i, så att blomman ser mycket större ut. Men de är alltid trasiga. Två stycken fanns det. Så nu har jag fyra.

vackert och sorgligt

Kära dagbok

2011-05-26T20:10:00.001+01:00

Idag har jag sett en gammal sommarstuga rivas. Det högg i hjärtat när grävskopans käftar bröt sönder taket.

Jag fotade massor och räddade även lite prylar. Bilder kommer senare.

Sen tog jag med mig tjejerna till Minimarkets utförsäljning. Fyndade dessa fina skor. Älskar Minimarkets skor.

Släpade även med mina små följeslagare till Carin Wester som hade valt samma dag för sin utförsäljning. Men ingen jaktlycka där.

Blev en tidning till istället.
Snygga gentlewoman.

Just nu drömmer jag om att göra en egen tidning. Mint&vintage magazine, vad tror ni om det? Om vintage och ny design. Mindre märken, mycket ekotänk och snällhet.

Alla jag pratat med säger att tidning är grymt svårt, och avråder från dylika projekt....

Så jag tänker att jag nog inte skall dra igång något nytt företag utan kanske göra det mer webzine/fanzine mässigt. Diy rakt igenom. Medan jag är mammaledig, samtidigt som jag skriver min roman som jag också tänkte passa på att göra nu när jag är "ledig". Och så skulle jag vilja gå fotokurs och lära mig webdesign, sy kläder och inreda hemmet, och vara en fantastisk mamma... Sanningen är ju den att jag knappt hinner tömma diskmaskinen på en dag.

-posted using BlogPress from my iPhone

Det susar i träden

2011-05-25T12:41:00.000+01:00

Och jag har gjort min första gif-animation. Iklädd från topp till tå:
-Gul vintageblus
-Prickig tröja från Indiska
-Secondhandkjol som jag klippt av (lite snett visade det sig) för att sy upp.
-Avklippta lila strumpbyxor som strumpor. (Tycker att avklippta strumpbyxor sitter bättre än riktiga knästrumpor eftersom de får en mjuk lite nedhasad kant)
-Svarta skor från Minimarket (Ångrar att jag inte köpte dem i rött också när jag hade chansen, vi hade dem i butiken när det begav sig.)

När jag klädde på mig idag hade jag dessa två bilder i huvudet.

Peter Jensens vår och Sarah Moon fotograferade kampanjen för Commes des Garcons

Sarah Moon, bild stulen från internet

Om att leva som man lär

2011-05-23T13:50:00.000+01:00

Jag försöker ha en socialt ansvarstagande och miljövänlig inriktning här på bloggen som ni kanske märkt. Det känns liksom bättre så. Det är mer okej att vara helt besatt av mode, kläder och yta om man samtidigt försöker inspirera till miljötänk, eller hur?

Men så såg jag den här bilden hos Lisa C

En av hennes favoriter från H&M's höst. Och jag blev så himla förtjust. Den perfekta stickade tröjan ser det ut som. Och färgerna i bakgrunden ser också otroligt lovande ut. Älskar senapsgult och grönt och prickigt och plötsligt nästan längtar jag efter höst. Men så har jag ju bestämt mig för att sluta handla en massa billigt på kedjorna. Second hand eller ekologiskt skall det ju vara och så kanske ett och annat designerplagg för att stötta designers som för modet framåt.

Men så har jag läst någonstans, tror det var DN, men hittar inte artikeln nu, att H&M trots allt är ett av de företag som har bäst koll på sin produktion eftersom de är så bevakade. H&M får symboliserar slit-och-släng-samhället men är absolut inte värst. Bland de stora kedjorna verkar det snarare som om de är bäst. (lite osäker på fakta här dock). Mindre aktörer har ofta svårt att kunna kontrollera hur fabrikerna sköter sig. De har också svårt att ha koll på hur de tyger de använder sig av har producerats och vad de innehåller. En tröja från H&M behöver därmed inte vara sämre än en från ett litet designermärke. Men man kan ju ändå välja att stötta en mindre designer av andra anledningar.

Ingenting är enkelt, så är det bara. Men att handla second hand är ändå alltid bättre. Men ibland vill man ju verkligen ha något nytt...Hur tänker du?

Man behöver inte utstråla jord för att man bryr sig om den

2011-05-23T12:38:00.002+01:00

"It is a fact that, in the West, we live in a capitalist society, but that does not mean that we cannot be guided by the idea of a social conscience in our work. Yes, fashion design requires consumers to consume, but we can do our bit for society by running our companies in a socially responsible way, and by creating products that promote respect for social and environmental issues. There is also the possibility for power and influence to be a force for change."
Giorgio Armani

Jag undrar hur Armani med sin multimiljardersbusiness lever upp till sina egna ideal. Armani är ju inte direkt ett varumärke som utstrålar socialt ansvarstagande. Stilen förknippas snarare med Italiensk vulgolyx, i alla fall gör jag det. Sex sex och pengar och sex. Statusprylar och personlig ekonomisk framgång som illustreras med en fet logga. Så långt ifrån socialt ansvarstagande man kan komma. Så tittade jag lite närmre på vårens kollektion. Georgio Armani ready to wear alltså.

Och fann att kollektionen var mycket elegant, inspirerad av midnattens blå himmel över Sahara. näst intill lite bohemisk. Elegant bohem. Kanske lite moget för min smak, men långt ifrån den blinblingsnaskiga stil jag förväntade mig. Och tanken slog mig att det är hit vi måste komma. Nu vet jag inte alls hur socialt ansvarstagande Armani som företag faktiskt är, men om de lever upp till Mr Armanis ideal i citatet ovan så är det ju fint.

Tiden då ekologiska kläder måste se grå, trista och väldigt ekologiska ut är förbi. Självklart måste man kunna göra eleganta, sexiga, dyra och lyxiga plagg på ett ansvarstagande sätt. Man skall inte behöva utstråla jord för att bry sig om den.

Fram tills nu har ansvarstagande för miljö och produktion nästintill varit en livsstil i sig. En medvetenhet med en egen klädstil. Dova färger, grova material och foträta skor liksom. Vilket jag tror skrämt bort många.

Jag minns en dag i butiken när en känd programledare klev in och klämde lite på en halsduk från camilla norrback och sa: Aa, den såg ju vääldigt ekologisk ut.

Och det var inte ett positivt uttalande. Hon tilltalades inte av den naturliga looken helt enkelt. Och det behöver man ju absolut inte göra. Men det är synd om man skall välja bort något som är bättre för miljön, för en själv och andra människor för att man inte vill se "väldigt ekologisk" ut.

Jag tror att detta länge varit modevärldens dilemma. Man vill inte ge avkall på design och kreativitet (pengar och sex). Men egentligen finns det ju inget som säger att vi måste göra det heller. Ansvarstagandet ligger i produktionen, inte i designen.

Sökes: saknad strumpa

2011-05-22T18:11:00.002+01:00

- Posted using BlogPress from my iPhone

Söndagsfika med trädgårdsinspiration

2011-05-22T16:02:00.001+01:00

Jag är minst sagt nybörjare på det här med trädgård. Mina blomkunskaper innefattar maskros tussilago och pelargon ungefär. Men med hus kommer trädgård och det är dags att börja odla ett trädgårdsintresse. ( förlåt jag e från Göteborg)

Inte långt från oss ligger Boo trädgård där man kan köpa dyr-lyxekofika och växter. Perfekt söndagsnöje.

Vill åt den slitna känslan. Lummigt blommigt och fint.

En sådan här rottingblombänk skulle passa fint.

Slitna utemöbler och gamla fruktlådor är fin kontrast till friska blommor.

Somrig känner jag mig i dubbla linnen från Monki och seglarskor.

- Posted using BlogPress from my iPhone

En bra deal

2011-05-20T08:04:00.001+01:00

Är inte alltid en bra deal, det har vi lärt oss nu efter flera säsonger av Lyxfällan. Hoppar man på alla specialerbjudanden som vi peppras med blir man ganska fattig, trots att man "tjänat" massa pengar.

Men ibland är en bra deal verkligen bra. La redoute är väldigt flitiga med sina utskick. En gång för flera år sedan köpte jag ett par skor där som jag genast returnerade eftersom de inte alls levde upp till sin bild. La redoute hävdar trots detta ofta att jag tillhör deras bästa kunder och skickar den ena rabatten efter den andra. Oftast hamnar lapparna i soporna ( pappersinsamlingen såklart) men häromdagen kunde jag inte stå emot. 50% på en vara + 3 nummer av tidningen style by. Det var ju bara för bra. Tidningarna skulle jag ju säkert köpt ändå, trots att jag inte var särskilt imponerad av premiärnumret. När jag efter lite rundsurfande upptäckte att Robert Clergiere gjort en skokollektion pour La Redoute var ju succén ett faktum. Jag behövde inte leta upp något jag kanske kunde tänka mig att vilja ha utan kunde köpa skorna som är de som jag verkligen ville ha men inte haft råd med.

Ingen retur den här gången. De passar, är fina och skinnet är mjukt och skönt. Skall ha dem i sommar till allt. Vardag och fest till kjol pjamasbyxor klänning och shorts. Platån påminner om 90-talens sommarlov på västkusten och bland insjöar i skogen.

Enda haken är att man aktivt måste avsluta tidningsprenumerationen efter de tre gratisnumren, annars fortsätter den bara att komma-med bifogade inbetalningskort. Men det är ju inga problem. Eller?

P.s detta inlägg är inte sponsrar, tyvärr;-)

- Posted using BlogPress from my iPhone

Les Pomettes betyder kindben

2011-05-17T21:40:00.000+01:00

Ibland blir jag så otroligt sugen på att ha butik igen. Som nu när jag upptäckte butiken Les Pomettes vars fysiska butik ligger i Los Angeles. Många små och roliga märken och fin stil. De har bland annat Wren som jag är väldigt förtjust i. Egentligen är inte plaggen så märkvärdiga men de har verkligen lyckats skapa en aura kring märket som man inte kan låta bli att älska. Det känns sådär indiefint. Kläder för smarta tjejer liksom.

Men jag skall inte ha butik igen - än. Det är lätt att lägga ett romantiskt skimmer över butikandet, bara tänka på hur trevligt det är med kunder och designers och att få pyssla med kollage och klappa kläder och glömma allt det jobbiga med fakturor som inte kan betalas och ständig säljstress. Att driva butik är bland det roligaste jag gjort men det var också väldigt jobbigt - på slutet i synnerhet. Jag tappade liksom kontrollen över allt. Hedda var bebis, ekonomin gick ned och vi hade gjort alldeles för stora inköp och så tog all administration av företaget över och kreativiteten försvann. Men jag lärde mig otroligt mycket och är ganska ofta sugen på att få göra om - och göra rätt. Men som sagt, inte nu. Nu njuter jag av att vara mammaledig på riktigt.

Mitt tips nummer 1 till dig som funderar på att starta butik:

Ha koll på ekonomin. Är det inte din starka sida - se till att du har någon som hjälper dig från dag ett.

Paus

2011-05-11T09:50:00.000+01:00

Så där, nu tar jg paus i garderobsstädandet och oket till Ikea för att köpa fler förvaringslådor. Oklädd favoritklännibgenfrån Permanent vacation. Saknar verkligen märket. Men visste ni att en v tjejerna bakom PV jobbar på monki som designer? Ingen slump att de har mycket som jag gillar nuförtiden alltså.

Skorna är klassiska sebago seglarskor som jag fyndat på Emmaus i Göteborg. Helt oanvända-90 kr. Fantatiskt;-) nu gäller det bara att slita dem ordentligt så att nykänslan försvinner och ersätts av saltdoftande-evig-sommar i skärgården- känsla

- Posted using BlogPress from my iPhone

Obsessions

2011-05-11T09:07:00.000+01:00

Är smått besatt av brodyr. Helst blommor och fåglar. Under vintern som gått har det blivit en del plagg. Tröjorna ovan kommer båda från myrorna.

De japanska inneskorna likaså. De har jag använt en hel del på vinterns kalas. Kanske skulle man ta och sula dem och använda dem i sommar...?

Garderobsstädning

2011-05-11T08:39:00.000+01:00

När vi flyttade från lägenhet Till hus minskade mitt garderobsutrymme avsevärt. Man skulle ju kunna tänka sig att det Vore tvärtom-men icke. Halva sovrummet i lägenheten hade vi nämligen byggt till walk-in-closet, eller walking closet som jag sett i någon bostadsannons;-)

I alla fall, idag ligger kläder i högar på golvet och jag har ingen aning om vad jag har. Alla varma vinterkläder skall sorteras ut och sommaren skall ta plats på galgarna.

Före

Hoppas kunna bjuda på en prydlig efterbild sedan.

OBS! Jag slänger ingenting. En hel del sparas, ofta av sentimentala själ. Det jag gör mig av med lämnas till myrorna eller säljs. Man ska inte slänga kläder i soporna-det är onödigt.

-Posted using BlogPress from my iPhone

Jag tänker mycket

2011-05-10T12:44:00.000+01:00

På bloggen och på kläder men hinner aldrig skriva. Det är frustrerande.

Jag har ett sömnadsprojekt.

Två kjolar som skall kortas till lämplig sommarlängd. De är secondhand och från 80-90-talet. Vida och slutar på vaden. En längd som inte är helt otrendig men kräver sin bärare. Just nu känner jag mig tantig i sådan längd. Vill h kjol som slutar precis oavnför knäet. Den ena är avklippt och nålad, väntar på strykning och söm. Med tanke på hur lite tid jag har just nu beräknar jag att den är klar om en vecka kanske;-)

Tills dess njuter vi av försommaren långt från datorer och andra inomhusaktiviteter.

Posted using BlogPress from my iPhone

Shoppat på Gemma i Helsingborg

2011-05-04T14:41:00.000+01:00

Älskar verkligen det här trycket.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Vintageresan fortsätter

2011-05-03T18:29:00.000+01:00

Min och flickornas vintageresa genom Sverige är nu slut. Egentligen var det ju umgänge med familj och vänner som varit anledningen till att vi åkt runt i Sverige, men jag är ju loppoholist och kan inte besöka en ort utan att kolla in Röda korset och liknande inrättningar.

Idag har vi varit på röda korset i Helsingborg. De hde byggt ut sedan sist och hade dagen till ra halva priset på allt. Jag hittade en hel del till mig själv och för att sälja. Har blivit sugen på butik igen men tänker ligga lågt och börja med lite traderaförsäljning. Håll utkik. Jag kan helt enkelt inte låta bli när jag hittar fina gamla 50-talsklänningar i siden och söta små blusar.

Röda korset hade en liten vintagehörna som jag i princip tömde. Det som syns ovan är vad som blev kvar.

Sen besökte vi gamla Mint&vintage i Helsngborg, som numera heter Gemma. Kul att träffa Karoline och kolla på fina plagg från zetterberg, Dagmar, Carin Wester, rutzou och nykomlingarna altewai samoe(osäker på stavningen). Jag kom därifrån med en Carin Wester klänning/tunika som jag suktat efter länge. Bild i morgon.( jag är världens sämsta bloggerska , glömde ta bilder)

Sen gick färden mot Malmö och Erikshjälpen. Helt ovärt-hittade ingenting. Men det är så det är när man är på vintagejakt. Man vet aldrig.
Ibland har man tur-ibland inte.

Nu sitter vi i bilen på väg hem. Skall bli väldigt skönt att komma hem efter tre veckor med packning för en.

Men det är bra att resa lite, om än bara inom landet. Man får lite distans till vardagen, rensar tankens och får ny inspiration och idéer. I alla fall funkar det så för mig. I morgon skall jag visa alla mina fynd för er. Och vårstäda garderoben.

- Posted using BlogPress from my iPhone

I Helsingborg

2011-04-30T14:24:00.000+01:00

Skiner solen. Vi strosar och fikar.

På café Annorledes.

Jag har prickig tröja och puderfärgad kjol och vintagebäska. För mycket blåmärken och för lite solbränna för att gå barbent.

Hedda har loppisfyndad suoerkitchklänning och nya adidas. Jag är lite avundsjuk.

Nostalgi

2011-04-29T07:59:00.000+01:00

Rotar bland gamla grejer och hittar mina gamla Darlingtidningar.

Längtat efter att läsa och se om jag tycker allt är lika bra ny som jag tyckte då.
Hittade också bild på mig som lika liten som Hedda är nu.

Vi är rätt lika min äldsta dotter och jag.

Och så har jag ju lovat att visa kjolarna från Monki.

En mycket stark fördel med polyester är ju frånvaron av skrynkel. Passar mig fint som aldrig hinner stryka.

Om barn och shopping

2011-04-27T22:44:00.000+01:00

Jag är hos mina föräldrar i Landvetter utanför Göteborg. Idag gav jag mig på att ta bussen in till stan med båda barnen i en riktigt kass tvillingvagn som bor här. Upplagt för katastrof men dagen förlöpte ganska bra. Jag lyckades hålla alla humören i schack med mat och sömn i rättan tid. ( att ha barn handlar till väldigt stor del om just detta). Vi åt korv glass och bytte blöjor på Hemköp. Åt lunch i solen och gungade. Och besökte två affärer. Monki som kommit att bli en budgetfavorit. Köpte två likadana kjolar i olika färg. Den är kort men inte jättekort, vippig med resår i midjan=skönt. Smickrande modell. Dubbla lager polyester. All denna polyester är det enda negativa jag kan komma på med monki just nu. Men i kjol funkar det ju rätt bra. En svart och en puderfärgad blev det. Jag har så himla många (secondhand) blusar och behövde hitta en bra baskjol att ha till. Succé.

Att ha barn är att aldrig vara ensam. Man har alltid med sig sina små polare, på gott och ont. Agnes är lugn.
hon bryr sug inte så mycket. Fågelkvitter eller bilbrus verkar kvitta bara hon slipper vara hungrig. Hedda ställer lite högre krav. Jag älskar ju att gå på stan, kolla folk kläder och butiker. Hedda älskar att gunga och att ta upp Sten och grus från marken.

Upptäckte av en slump att weekday monki etc har en outlet i Göteborg: cirkus sale. Billigt från början kostar nästan ingenting. Hittade inget. Men ett tips är det. Ligger på rosenlundsgatan på hörnet mot esperantoplatsen.

Imorgon skall jag visa kjolarna. Hade velat kolla myrorna vid järntorget också men det blev lekpark istället. Man får ju kompromissa om alla skall vara nöjda.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Det hänger på håret

2011-04-26T21:32:00.001+01:00

Glad påsk i efterskott! Här kommer inga bilder på sol, godis och ägg trots att det är vad de senaste dagarna varit fyllda av. Misstänker att man kommer att bi lite besviken när den här sommarvarma våren övergår till vanlig vår, med kyla regn och rusk. (Man kan ju likosm inte baara njuta nu eller hur? Jo det kan man. )

Jag är i barndomens Landvetter hos mina föräldrar. Idag har jag enligt planen träffat flera av mina barndomsvänner med sina bebisar. Och så har jag sprungit på lite andra gamla gymnasiebekantskaper. Delade känslor. Det är plötsligt så längesedan allting. Börjar glömma folks efternamn och hur var det nu, var vi klasskamrater eller gick du i parallellklassen? Fast mest kul. En av dem kände inte igen mig först.
-Du har såkort hår, sa hon. Och det stämmer ju. Fast kort har det har det varit de senaste 10 åren egentligen. Det var 11 år sedan jag tog studeneten i långt lockigt hår. För ett litet tag sedan fyllde jag 30. Området där vi hade hästar är täckt av stora villor, och trädgådarna är helt uppvuxna för det var inte ens nyss de anlades. De senaste åren har gått så himla fort. Antar att det har med företagandet och barnen att göra och misstänker att det kommer att rulla på ännu fortare nu när milstolpen 30 passerats.

jag var en helt annan person då med mitt långa hår. Men efter den obligatoriska ryggsäcksresan runt Asien hade det blivit så slitet och tunt att ett rejält klipp var på sin plats. Dessutom hade mitt livs första riktiga kärlek dumpat mig och alla vet ju hur effektivt ett drastiskt frisyrbyte är för att gå vidare efter hjärtesorg.
Sedan dess har längden varierat men riktigt långt har det aldrig blivit igen.

Nu är min korta frisyr alldeles för lång och amningen gör den platt. När håret är ledset är jag ledsen. Vet inte vad jag skall hitta på. Det är samma sak varje år. På våren vill jag ha långt hår som blekts av solen. Lite surfigt romantiskt ni vet. På hösten vill jag vara preppy och fransk med skarp page och lugg. Det går inte ihop. Så frågan är nu om jag återigen skall ge mig på att försöka spara, eller om jag bara skall acceptera att jag trivs bäst i kort. Ni hör ju, jag har redan bestämt mig.

När jag var yngre, ungefär 21var jag lite besatt av skådespelerskan Shannyn Sossamon. Jag samlade inspirationsbilder i en mapp på datorn och hon var med på nästan alla. Jag gick till och med på bio själv bara för att se filmen 40 days and 40 nights som var lika dålig som Shannyn snygg.

Jag tog med mig en bild på henne till frisören och har aldrig varit så nöjd med en frisyr. Tyvärr hittar jag inte just den bilden nu, men frisyren liknade den ovan fast med kortare lugg. Visst är det alltid lite pinsamt att ta med sig en bild på en riktigt snygg kändis när man skall klippas? Jag tror ju inte att övriga kroppen kommer att omformateras i samma utsträckning som frisyren men frisören kanske tror att jag tror det. Att jag inte förstår att hur mycket eller lite jag klipper kommer jag inte att se ut som Freja Beha eller Nathalie Portman (jag har tagit med bilder på dem också).

Nu skulle jag lägga till lite fler hårbilder här men det funkar tyvärr inte på denna dator som inte är min egen. tröttsamt detta när det inte fungerar. Får återkomma i ämnet.