Tuesday, June 25, 2013

Up The Wooden Hills...

Det händer inte så mycket här nuförtiden, det var längesedan det gjorde det - jag vet. Jag har lite för mycket annat för mig. Bland annat så skriver jag för ett Nordisk magasin som heter Nordic style mag. www.nordicstylemag.com vars ambition är att sprida nordisk kultur, design, mode etc. 

Här är en av mina artiklar/blogginlägg. Om fina designers Lisa Marie Andersson. 

Up The Wooden Hills wants you to be content.


Lisa Marie Andersson, the designer behind small Swedish fashion label Up The Wooden Hills describes herself as in idealist. Since she started her label three and a half years ago she has never lost her original vision: everything shall be produced locally and of the finest quality fabrics. When other companys strive to conquer the world, Lisa's goal is to keep it small and personal. Her dream is to work like an old couture house, with customers visiting to take measurements and then produce to order. But, it is not supposed to be luxury goods. The collections consists mostly of affordable, cute but simple dresses in lovely liberty prints. She wants to make clothes for everyday life, and she is not dreaming of getting rich, she wants to change the way people consume.
- I think we need to get away from the "news every day" way of thinking. We have to think about the earth as well, she says and explains that the custom to make two, or even four collections every year that most brands abides to, is not for her. She wants to get away from the division of clothes into old and new. She might do one or two collections per year, but not following the seasons. Since her style is very coherent and doesn't stick to trends she sees no reason to follow the seasonal habits of the fashion world. Many of her styles re-appear from collection to collection, in a new fabric or with a slight change.
- I only sell through my own webshop and it was when I realized that people bought from all the collections that I decided to work this way. I work with themes instead of seasons.
The name of the new collection is Take me to The Hamptons, and it's inspired by the luxury seaside resort, the beach, the beautiful houses and the beautiful people, but with a hint of decay.
- Grey Gardens, the documentary about the Grey sisters who live in this beautiful house that is falling apart, inspires me a lot, it offsets the feeling of the polished and overblown.
When Lisa decided to make sewing into a job she felt she needed another hobby, and started to fold origami.
-It was a kind of therapy and i started to make more and more intricate patterns and foldings. One day I sat by the computer, just repeating triangles and it became such a beautiful pattern. I printed it and started to fold into an origami shape. I realized I could do my own patterns and made an origami and paper collection.
When selling her dresses at a local design market Lisa brought her papers, origami balls and cranes, and she sold out quickly. She gave it a try online and now the paper collection is a doing really well. Hopefully it will become a more steady income which is something she's been lacking for a while.
- Being an idealist in the fashion business isn't easy, I realize that. When I started I was inspired by a few other brands that worked the same way as I do, but they have all put their businesses aside because it was too hard. But I want to think that it's possible. I just want to reach a pleasent level of work and leisure. Overall people work too much and there is a tendency in society to never ever be satisfied. I would like to change that.
The new collection will soon be released, if you want to know when, follow Lisa's blog here, or if you can't wait for the new collection, shop the old ones here.

All pictures taken by Lisa Marie Andersson upthewoodenhills.blogspot.se/







Tuesday, May 28, 2013

Dagens låt

Florence and the Machine: Lover to Lover on Nowness.com

Wednesday, May 22, 2013

Take me to the moon, or to Stine Goya's shop


Danska Stine Goya som gjort sig känd för en clownig (på ett bra sätt) stil ofta i pastell kommer att öppna sin första butik i Köpenhamn i Augusti.

Butiken kommer antagligen vara fylld med plagg från höstkollektionen som hade månen och rymden som tydligt tema. 

Photo: Copenhagen Fashion Week

Photo: Copenhagen Fashion Week

Photo: Copenhagen Fashion Week

Photo: Copenhagen Fashion Week

Photo: Copenhagen Fashion Week

En egen så kallad flaggskeppsbutik (eller i Goyas fall kanske rymdskeppsbutik) är ett väldigt bra sätt att kommunicera hela konceptet. När inköpare bara plockar ett fåtal plagg, ofta de minst extravaganta, förloras en del av märkets känsla. I en egen butik kan man skapa en hel liten värld av känslor och idén bakom plaggen blir då tydligare.  För ett märke som Stine Goya som alltid arbetar konceptuellt med tydliga teman tror jag det blir toppen!




Friday, May 17, 2013

Sarah Beckers broderier

Photo: @ ] baumundpferdgarten #Sarahbecker


Alla dessa korta men många stunder då jag scrollar min Instagram-feed med loj blick - inte visste jag att det var livet. Vågar inte tänka på hur många timmar det faktiskt blir på en vecka, en månad, ett år... Tid som går till att titta, titta, titta på vadå? Ofta känns det inte särskilt meningsfullt, bortsett från de allra närmaste vännernas bilder då förstås, men de är relativt få i min feed. Men så ibland, så trillar man över något som är så himla bra, fint, coolt och inspirerande. Och alla de där minuterna, i väntan på bussar, på långsamma datorer, eller långsamma tankar, får mening. Häromkvällen fångades jag av den danska designern Sarah Becker som broderar de mest fantastiska broderier.


Photo: @ ] baumundpferdgarten #Sarahbecker
Photo: @ ] baumundpferdgarten #Sarahbecker

Sarah Beckers broderade tavlor finns att se i den danska butiken The Apartment och senaste projektet är att brodera plagg för danska märket Baum und Pferdgarten.

Wednesday, February 06, 2013

Peter Jensen aw 2013, 60-tal i dagsljus

Jag är som bekant mycket förtjust i Peter Jensens stil och smak. Hösten 2013 fick inte mitt hjärta att jubla riktigt lika högt som vårens kollektion, men det finns helt klart godbitar. Som blusen ovan. Gillar att det inte bara är en vanlig fin blus med rundad krage - utan att färgblocken ger den ett mer modernt uttryck. Som en blandning av typiskt flickigt och mera stilren nyminimalism á Celine.

Samma funktion fyller denna klänningen som i modellen är 60-tal. Rak, enkel och prydlig men med ett nutida grafiskt mönster. 

Älskar håret, färgerna och stiligheten i att ha kappa och kjol i samma tyg. 

Söt klänningsmodell med en grafisk hårdhet i färgblocken. Som vanligt är kontraster ofta vägen till stilframgång. De genomgående gula skorna får gärna lysa upp mina steg i vår. 

Färgerna och ett 60-tal i dagsljus är signifikant för Peter Jensen. Hösten 2013 är dovare, mörkare än tidigare och framkallar inte riktigt samma eufori som tidigare. Samtidigt känns kollektionen som ett steg framåt, lite mindre retro, vilket är bra. 


Tuesday, February 05, 2013

Better shape up

Det är dags för uppryckning på flera plan just nu. I maj ska jag springa vårruset, dags att börja träna på allvar. Trotsa snö och vinterkyla och "komma i form". Om en vecka knappt har jag sista deadline för en kandidatuppsats i litteraturvetenskap som jag påbörjade 2005. Fast jag har ju inte hållit på med den sedan dess. Jag öppnade ju butik istället. Tröttnade på att sitta på bibliotek och känna att jag levde i en parallell verklighet. Det verkliga livet i form av fakturaångest och icke-existerande vinstmarginaler fick jag verkligen känna av under mina fem år som företagare. Men också det verkliga i att träffa massor av kreativa, energiska och hårt arbetande designers, gulliga kunder och tillfredsställelsen i att se direkt resultat av mina ansträngningar. När företaget gick i konkurs kände jag en intensiv längtan tillbaka till böcker, teori, bibliotek och att få läsa och lära. Att det under min pluggpaus startats en institution för modevetenskap på Stockholms universitet var perfekt. Där pluggar jag nu grundkursen i modevetenskap och älskar det. Får jag nu bara klart min kandidatuppsats så blir det master till hösten. Jag längtar.



Den fysiska och den mentala formen skall "shejpas upp"och så även denna lilla blogg. När butiken stängdes ville jag behålla bloggen, men har inte riktigt vetat vad jag skall göra med den. Vad den ska ha för inriktning. Hur personlig den ska vara. Jag har lite svårt för det här att göra sig själv till ett varumärke, till en karaktär, samtidigt som många av de bloggar jag själv gillar mest gör just detta och lyckas väldigt bra. Jag har funderat och resonerat med mig själv. Ibland bloggat mycket, ibland nästan inget (som senaste tiden) men aldrig riktigt känt mig tillfreds med att vara "bloggare". Samtidigt som jag inte kan tänka mig något bättre forum för att dela med sig av tankar, bilder, kreativitet och livslust. Det finns så mycket som är bra, som är fint, som jag vill dela med mig av. Det finns så många människor som är inspirerande och duktiga. Som gör kläder, prylar, driver butiker, skriver böcker, ritar, syr, pysslar, tänker. Och så har jag ju mitt egna behov av att ständigt formulera tankar och känslor i ord och bild. Men tankar om hur en blogg bör vara, hur den ska se ut, vad den ska innehålla begränsar mig ibland så mycket att det inte blir något alls utav det. Vilket är jättedumt. Så nu tänker jag att det är dags för en omstart. Jag tänker inte censurera mig själv så hårt, men inte heller fokusera så mycket på mig själv, utan använda denna blogg till att dela med mig av allt som jag gillar,
och kanske även sådant som jag inte gillar, och mina tankar om varför. Framför allt vill jag lyfta fram en känsla av uppskattning kring tingen. Vi lever i en värld av prylar som vi tillskriver en mängd symboliska värden. Vi skapar oss själva genom våra saker. När det leder till hysterisk överkonsumtion är det dåligt, för alla, (utom möjligtvis ägarna av de multinationella företagen, men inte ens miljarders miljarder pengar räcket till att köpa sig en ny planet) men genom att omsorgsfullt välja vad och var man handlar kan vår kärlek till tingen föra något positivt med sig. Därför vill jag fokusera på sådant som är gjort med kärlek,

med hänsyn till miljön och till de människor som tillverkar tingen. Små designers och vintage var utgångspunkten för butiken Mint & Vintage, som jag tidigare skrivit så tappade jag bort mina utgångsvärden lite i säljhetsen och det korta säsongstänkandet och kände mig till slut som en del i den snabbsnurrande karusell vilken jag från början velat ställa mig utanför. Att det blev så hängde så klart inte bara på mig själv utan på hur hela modevärlden fungerar. Det har dock skett en förändring de senaste åren. Allt fler talar om hållbarhet, tar mer etiskt och socialt ansvar men det finns oändligt mycket kvar att göra.

Att ständigt förnya sig är en del av modets roll och jag själv längtar, som de flesta andra, ständigt efter att känna nyhetens behag. Att förändra mig, utvecklas och upptäcka. Men jag vill försöka göra det på ett bra sätt. Man behöver ju inte byta ut hela garderoben varje säsong (vilket i och för sig aldrig varit aktuellt), och allt behöver inte vara nyproducerat. Och är det nyproducerat så ska det vara på ett schysst sätt, vilket inte alltid är så lätt att kontrollera men något att i alla fall sträva efter.

Antropologen Daniel Miller förklarar varför.



Sunday, January 06, 2013

Gott nytt år!


"Fastän de tycks oss vara fåfängliga struntsaker, har kläderna likväl, påstår de, viktigare
roller än att helt enkelt hålla oss varma. De förändrar vår syn på världen och världens syn
på oss.……Följaktligen finns det mycket som talar för att det är kläderna som bär oss och
inte vi som bär dem; vi må ge dem form efter arm eller bröst, men de formar våra hjärtan,
vår hjärna och vår tunga som de vill."
                                  ur Orlando av Virginia Woolf